PIVA jämfört med andra avdelningar

Här är inget här som kallas för PIVA. Alla avdelningar har bara nummer. Jag har varit på ett ställe där folk var döda inuti. Där var min botten.

Här finns inte heller något som kallas för PIVA inom psykiatrin.

På nyårsafton var grundaren Louise och hade
en slags verbal bokslut. DÄr hon förtäljde att
hon skapat PIVA. För min favorit peppis.
De var ngt samtal där hon Louise märkte
potentialen och ville va kameral.
Hon myntade även ett gehör till Rök
på avd: 88. Så det var hennes förtjänst.
F:Ö spelade jag nylongitarr på nyårsafton.
En, brasklapp.!!
Hon fick även en domkraft på foten men klarade
sig men lindrigt påbrå. Hon som gick ronden hette
samma. SAS. Men det är 2 olika Louises.
En moderat som, jag sa att hen rädda mig. Kallade
Louise L-ivs farlig. Hon som gick ronden.
Det var hon när hon var i lund som hon hade en
liten nöt hjärna. Men ha tillfogat minnes förlust till
en patient med 120 ect.
Han som kalla henne Livs farlig förespråkade ÖL
bibeln och sömntabletter
imovane antar jag. Han rosslade ngt oerhört
men var vid gott mod. Han var klart borglig

PIVA betyder psykiatrisk intensivvård.

Psykiatrisk intensivvårdsavdelning, ofta kallad PIVA, är i Sverige en särskild psykiatrisk vårdavdelning för patienter med ett omfattande vårdbehov. Nästintill alla patienter vid sådana avdelningar är tvångsomhändertagna, vilket innebär att de vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). PIVA är ett relativt nytt begrepp inom svensk psykiatri men vårdformen har brett ut sig i Sverige under 2000-talets första decennium. Många landsting i Sverige har PIVA-avdelningar.[1][2][3][4][5]

En fördel med psykiatriska intensivvårdsavdelningar är det skapar en särskild kompetens för individer med svåra psykiatriska tillstånd. En nackdel kan vara att sådana avdelningar potentiellt utvecklar en vårdkultur där ribban för att tillgripa tvångsåtgärder sätts lägre.

sv.wikipedia.org/wiki/Psykiatrisk_intensivv%C3%A5rdsavdelning

Tror jag var inlagd 13 dagar gånger två, så att säga. Två vårdtillfällen. Rökrummet är bra att ha.

Att komma in på PIVA kan kännas skönt till en början. Lugnt och skönt, endast sju patienter. Ibland hettar det till, men inte så ofta. Personalen tvekar inte att låsa in en i ett rum om man uppträder stökigt. Och man får röka i princip hur mycket man vill, inte en gång i timman som på vanliga avdelningar. Sista blosset får tas kl elva, på vanlig avdelning kl nio. Det är när man börjar klarna till i skallen det upplevs som långtråkigt. Men ibland känner jag ändå att jag vill därifrån. Det sämsta är när man får flytta till vanlig avdelning, då blir det en period man endast får gå ut och röka efter måltider. Då måste jag i alla fall ha snus. Visst har det hänt att vissa patienter blivit utåtagerande, men det hör till undantagsfallen.