Har under några dagar nu funderat över om tillståndet då man själv känner sig verklig i högsta grad men allt annat & alla andra känns som på låtsas kallas för någonting specifikt. Depersonalisation är ju då [size=150:33vq09dy]allt [/size:33vq09dy](eller hur? Åtminstone en själv) känns overkligt. Är detta inom samma namn fast på ett annat sätt bara?
Skräckfilmer bekommer mig inte, blir lika skrämd av skräckfilmer som av att titta på en blomsterrabatt. Så eftersom dom inte påverkar mig antar jag att jag glatt kan titta vidare, även om ganska få rysare egentligen är värda att se.. kass genre.. Det här har mer med psykisk stress att göra än med filmer.
Wikipedia: "Depersonalisation är en subjektiv overklighetskänsla av det egna jaget, medan derealisation är en overklighetskänsla inför världen runtom."
jag har ständigt samma känsla. ibland känns det som i filmen truman show. att hela min omvärld bara är på låtsas, att något är fruktansvärt fel. jag vet inte vad man gör åt det.
