Känner mig illa till mods och sjukare än jag är bara när jag kliver innanför dörrarna på socialpsykiatrins sysselsättning och mötesplatser. Men glädjer mig åt dom som får ut positiva saker ur dom. Vet att dom kan vara livsavgörande även om det bara gäller för en del!
Skulle aldrig orka bo och dela allt med psykiskt sjuka. Jag var också tvungen till det större av uppväxten pga min förälder så det kan vara en annan bidragande orsak till att jag aldrig frivilligt skulle orka bo i kollektiv med psykiskt sjuka.
Sen har jag varit mkt på akutvårdsavdelningar för människor med psykoser också. Även om man fungerar bättre till vardags kan man ha sämre perioder och då måste ev samboende orka och ha mkt kunskaper som de kan använda i praktiken för att stödja och det är inte lämpligt för många som redan har sitt att ge sig in i det anser jag.
Bättre då att engagera sig som kontaktperson, i intresseförening eller som peer support som flera här gör.
