Jag har ett problem!

Jag är "Känd" i området varenda kotte vet vem jag är, Som exempelvis en liten pojke på högst 4år sade; Hej Nissegossen det är riktigt avväpnande han kan ju inte rå för det. Som de sade förr när en unge lyssnade på äldre som skvallrade små grytor har också öron, ungen i det fallet sade, ja och ben med

Kort sagt de läser här grannarna

En avflyttad granne polis till yrket, sade du tar väl din medicin annars tar vi in dig? Han fattade aldrig är jag satt på min pall och vilade en februaridag jag satt med ryggen i solen, ser skuggan på långt håll jag säger hej på dig innan han kom, sedan knackar han på axeln, vem hejade du på? dig var svaret. Tror det satte myror i skallen på honom. Finns mer att berätta, men en annan gång

Misantropi betyder att man har en väldigt negativ attityd till andra människor. Det kan betyda att man alltid ser dom i värsta dager och att man utgår från att människor är fientliga eller dylikt. Jag tror att en sån attityd är vanligt förekommande om man inte har goda relationer till omgivningen. Ibland är det inte omgivningen, om man ska va riktigt krass utan mer att man har med sig det och då förväntar man sig det och till sist ser man det även om man är på en ny plats.

Man behöver kanske en godhjärtad vän som alltid är trevlig för att komma tillbaka. Det tycker jag i alla fall.
Sen har jag läst om en variant på paranoia.. förföljelse känsla är inte kul men jag har kommit i kontakt med något som heter "pronoia". det är motsatsen men det betyder att man alltid tror att människor gör gott för en istället för "para" vilket betyder mot. Kan va rimligt att nämna det eftersom det är något man får jobba på och bibehålla så gått det går.

Som talats om är goda relationer en väldigt viktig komponent i vårat mående..
Du verkar inte tolka det jag säger så positivt Nissegossen. Det är inte Pronoia..

Jag blev utkastad från ett hus en gång. Sen var jag livrädd för grannar. Flyttade 6 ggr innan jag fick ro och kunde känna någorlunda trygghet med grannarna, få vara ifred. Nu bor jag i ett bra hus med grannar jag byter några ord med i hissen och som är trevliga. Jag känner mig trygg. Förutom en surkärring som är på mig om hunden. Som verkligen inte skäller mycket men hon säger att Loppan skäller hela tiden. Hon fick han att flytta som bodde förföre mig. Han fick inte gå på golvet eller spola toan på natten. Hon är creepy. Men alla andra jag haft att göra med är bra. Jag känner mig trygg så länge jag inte ballar ur av paranoia. Jag tar sjukvården till hjälp, min kp som jag berättar mycket för men inte allt. Lite integritet måste man få ha. Men han förstår att surkärringen är sur att ha att göra med, det underlättar. Han tror på mig och tar mig på allvar. Jag är en riktig människa som har rätt att bo. Även om jag har en trixigt sjukdom. Här trivs jag så bra att härifrån flyttar jag aldrig. Frivilligt. Påminner om när jag pluggade och bodde på Ostkupan. En mishmash av folk, åldrar, nationaliteter, sysselsättning, pensionärer. Uppgången är lugn och det finns inte mycket som oroar mig. Mer än att bli sjuk - och då söker jag hjälp så fort jag kommer på att jag är sjuk. Sjukdomsinsikten är riktigt bra numer. Även om jag blir sjuk ibland. Då höjer jag haldolen mun läkare har gett mig frihet att sköta det själv. Men jag säger alltid till så att de vet.

Kanke inte misantrop men snarare dystopisk skulle jag kunna kalla mig som .

Misstron mot samhället är väl en sund reaktion tycker jag , det är inte något jag gillat så länge jag kan minnas.

Upplever att man nästan alltid blir sviken av andra på olika sätt och det gäller även mitt boendestöd som kan vara riktigt jäklig ibland.

O vad glad jag är att ingen är på mig... verkar otäckt oavsett vem dom ”har skulden”...

Jo fast det handlar inte om "skuld".

Det är väl snarare att man förlitat sig på någon som sviker en , det är det värsta tycker jag och det verkar som om ingen kommer undan.