Aldrig besvärsfri

Jag lever i en fantasivärld, jag kallar mig därför Fantasio. Jag lever med mina symptom, men är oftast inte så pass sjuk att jag inte vet om det. Hur är det med dig?

Taget från nån sida jag ibland läser på: "Ca 1/3 av alla som insjuknar i schizofreni blir näst intill besvärsfria med medicinering, 1/3 kvarvarande symtom men klart förbättrade med kontinuerlig medicinering, 1/3 har kvar sina symtom."

Vilken tredjedel hör du till? Jag misstänker att jag är som sista tredjedelen. Hur ofta kan man få psykoser om man ingen effekt av medicinen får? Betyder det att 33% lika gärna kunde sluta ta sina mediciner eftersom de inte får någon effekt av dem?

nu har jag ju faktiskt inte fått den diagnosen, men skulle passat mig väldigt noga för att sätta in mig själv inom nån av de kategorierna som om de vore gudomliga sanningar.

det finns en Djävul som försöker få oss att buga oss åt mänsklig och värdslig visdom/kunskap.

Nu är ju jag schizoaffektiv men dessa siffror kan nog gälla för oss också. Jag tillhör den andra gruppen, mår ganska bra men har en del skumma grejer kvar.

Att leva i en fantasivärld är tryggt, man slipper möta krav och prestentrationsångest, men man lever inte fullt ut. All förändring betraktas som hot.

At en tredjedel er stort friske tror jeg er i overkant, gitt den svært lave sysselsettingsgraden, som i Norge er synkende.

Jag har också schizoaffektiv och känns som jag tillhör mittengruppen. Klart förbättrad på medicinering. Men jag vill inte ge medicinerna hela äran. Jag tycker också det är åldern som har minskat mina besvär.

Ja, jag är återhämtad på det sättet att jag fungerar allmänt bättre än för 20 år sedan. Men sedan är det här med att sköta hemmet, jag har jättesvårt att komma loss från den sköna soffan och få något gjort. Här ser nästan ut som en pundiskvart.