Jag tycker det är pinsamt nu att jag tänkt såna tankar men när jag är inne i det så är det så verkligt.
Jag har ett sjätte sinne och känner på mig att saker ska hända. Jag är oumbärlig i vissa sammanhang, jag är den upplyste, jag vet och känner hur allting hänger ihop, sanningen om världen. Ja...sånt där. Det brukar trassla till sig för mig innan jag knasar till det ordentligt och blir inlagd.
Det kan ligga och skvalpa i bakgrunden, det dåliga måendet och de konstiga idéerna. Sedan blir det kraftigare och kraftigare och det blir svårt att skilja på fantasi och verklighet. Jag hade med mig en så kallad riksobligation från partiet NRP som jag visade läkaren. Detta för att understryka att jag var en betydelsefull person. Den ronden blev väl mindre bra.
