Funktionshinder - fördel eller nackdel?

Intressant fråga. Jag tror jag läst att 90 % av de med schizofreni är ensamstående, men jag tror att kvinnor är mer gifta och samboende är var män är. Kvinnor har en lindrigare sjukdom som dessutom börjar oftast 5 år senare än hos män. Här på sajten vet jag bara att Erco är gift med en tjej som också hade schizofreni. Jag tror därför att de inte är så vanligt att båda har funktionshinder.

Fördelen med att båda har sjukdomen är nog ökad förståelse för de hälsoproblem som finns. Nackdelen är förstås om båda har besvärliga symptom så kan det kanske negativt påverka varandra och försvåra förhållandet. Det är egentligen konstigt att så få med schizofreni är gifta med varandra med tanke på att många borde ju träffas på kliniker, träffpunkter mm.

Hejsan!
Jag träffade mitt ex på avdelningen. han har ADHD och ständigt återkommande depressioner. Vi bodde tillsammans i 6 månader men trots parterapi klarade vi det inte.... många inom vården var väldigt negativt inställda till vårt förhållande.... hans perceptionstörningar och min psykos var kanske inte den bästa kombinationen..... nu är vi istället de bästa av vänner.... mycket mindre komplicerat.

PSR
Det konstiga är att du inte verkar särskilt
knäpp när du uttrycker dig här.
Det har jag märkt att vid social fobi är det
lättare att inte ha direktkontakt med folk.
Det är lättare att få vänner om man söker
sig till litet udda personer som inte har krav
på konformitet.

Jag tycker inte att du ska nedvärdera dig själv PSR. Precis som Geta säger verkar du på intet sätt konstig och du är dessutom intelligent.

Jag har också funderat lite i de banorna, Gick vidare i min tanke till att fundera över hur man träffar känsliga individer, Jag har förstått att de man vanligtvis träffar på krogen kan vara rätt taskiga när man berättar lite för mycket om sig själv och jag tror inte det finns en chans att man då skulle bli lyckligare av det. Det är väl kanske ett visst klientel som uppehåller sig där, kanske är lite väl fördömande, men det är så jag har upplevt saken.
Jag har inte heller fått någon kontakt på andra ställen, men kanske man gjort sig otillgänglig och jag blir så misstänksam när något talar vänligt till en. Inser kanske att man får leva som en eremit och flytta ut i skogen, vilket inte skulle kännas helt fel. Närhet till naturen får en säker att glömma dessa saker.

borttaget