Ska man våga?

Ska man våga gå in i ett förhållande igen?
Det känns så svårt att tänka sig.
Jag blir alltid oerhört ledsen när det tar slut. Känner mig förtvivlad och övergiven och ensam. Därför funderar jag ofta på att leva resten av livet ensam. Men så när man mår bättre så växer ett litet hopp, man träffar någon som man blir nyfiken på... Det går int eatt komma i från, ibland känns det som en förbannelse. För jag vill inte må så dåligt som jag gjort förut om det tar slut.
Har klarar ni andra det?
Vad har ni för erfarenhet av att hantera ett kärleksliv när man har det jobbigt psykiskt?

Om det är en stabil och bra person som påverkar en positivt är det bra, om det är någon som själv är instabil och gör en ännu mer fucked up är det bättre att vara singel. Kort sagt, det beror på vem han eller hon är. Om det känns bra i magen, är det bara att köra hårt. Det är oftast roligare att vara två (eller tre eller fem)
//amanda s

Ja bara det inte är fyra så...

Klart du ska satsa, gå inte och oroa dig för slutet innan början.

Xebeche! Varför inte satsa på en dagens dubbel?

Ja hade det bara varit för dagen så.

Ensam är stark