Ensamhet eller tillsammans?

Jag startade en tråd i somras och undrade varför så många av oss schizofrena är ensamma och fick många svar jag har kommit fram till det här i mitt liv. Jag tycker inte om ensamheten, men väljer den ofta pga min sjukdom som gör de svårt att umgås med människor på olika sätt fastän jag vill att de ska fungera och gör allt i min makt att det ska fungera, men de gör inget. Min mamma antydde att de e nog bäst för mej att vara ensam trots allt...vad kan jag göra för att mitt sociala liv skall komma i liv och rörelse och fungera? är ja verkligen så efterbliven???

Jag blev bortmotad från gamla vänner genom att mina inre röster och påverkan sade att jag för 10-15 år sedan att jag inte skulle ringa mina vänner. :fiol

Så nu börjar jag ta tillbaka lite förlorad mark, bl.a genom FaceBook. Som jag dock borde ta paus från. :va?

Men i ensamheten kan det inre livet spira också. Jag är dock ofta "påkörd" i huvudet om inte Gud/Jesus är med. :hjärta

/notwoodstock

Jag litade ju på det som kanske var villoandar. I annat också. <!-- s:-( --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_sad.gif" alt="" title="Sad" /><!-- s:-( --> 8O 8O 8O

/notwoodstock

Det går att få en kompis via kommunen gratis. Det kallas för kontaktperson eller fritidsstöd och har ingenting med vård att göra utan är bara ett sällskap. det är några här som har kontaktperson.

Hurt, jag förmodar att du är LSS berättigad och ta då kontakt med din biståndssamordnare på soc. Då tar hon ställning till om du har behov av kontaktperson och hur ofta. Jag vet att detta är olika för varje landsting som har sina egna regler och även kommunen är då inblandad och då kan kontaktpersonen få, som här i Göteborg sina utlägg betalda genom soc, alltså jag behöver inte betala för hans utlägg. Han är även min boendestödjare och varannan vecka kommer han hem till mig och varannan stämmer vi möte på ett fik nere på stan och går och fikar, med hans utlägg för fikat betalt av soc mot uppvisande av kvitto.

Sedan har psykiatrin även en egen kontaktperson och hur reglerna är där får du prata med ansvariga anställda där om.
Lättast att då fråga din behandlande ssk, läkare eller kurator om det.

Det jag behöver, är ju att få tjafsa med en person irl och då ha ett mål att gå till, då jag annars aldrig går ut och fikar eller sätter mig på krogen.

Till mig har man sagt i psykiatrin att jag får skaffa vänner själv, när jag bad om kontaktperson.