jag spenderar 2/4 delar av dagarna med självdestruktiva tankar.
Det var med fenomenet om Ni hänger med här.
Låter motsägande att de skönaste jag upplevt var när jag
smashade händerna gips. Jag blev av med all neslig låg konjunktur
propaganda alla facts och alla may. Att få slippa detta bli av med dem
nära belägen framtid för en stund var svalkande att få bli skuld och så fri.
På så sätt. Men varför jo jag är ett hinder i vägen så min fixering är att
underkuva mej krux. Varför jag tänker att röja de detta som är i vägen.
Alltså mej själv. Under the gun typ som de dom pudel rockare sjöng på 80-talet.
Typ europé. Finns de någon distraktion eller prevention mot självskada o
mörkhet i tankarna. Det är där faran ligger för mig för det tror jag fördystrar
jag är så pass rädd att jag är beredd att kompensera på min bekostnad
där ligger väl de motsägelsefulla jag har fått för mycket av födan
illdåd o hemskheter. Lidande o ångest känns som 15 krig
o att en med sån otrolig kaliber som körsbär på tårtjevelskapet
bekransar mitt sveda osv. Normalt sett har man problem 5 år framöver.
Jag har upplevt ett 20-tal världs krig känns puckat. När har sista droppen fallit innan
den urholkat stenen. Jag är väl kalas glad för självskada helt enkelt
de för sanktioner o själv sanera mej själv.
Lite konfyshet helt enkelt som kan avhjälpas men hur egentligen.
Alltid är det nått vem har den citatet ja eländet med med såna hära latent-heter
