När jag började må dåligt, 1996 (då var jag 16 år), så drog jag mig undan mer o mer. Började umgås med nazister, men jag var aldrig med i nån grupp. Men man kunde typ "heila" o sånt. Fast egentligen förstod man inte vad nationalsocialismen handlade om. Judar, zigenare, homosexuella, samer, invandrare, negrer, muslimer, m.m. var dumma o Hitler var bra... Ja, varför visste man egentligen inte, det bara var så! :roll: :väggen
Hade inga tjejer heller då, jag var typ en s.k. "incel", men har dock aldrig haft nått särskilt hat mot kvinnor. Hade dock en tjej när jag var 17 år. Men sen mognade jag pyttelitet när jag träffade många invandrare på jobbet o röstade på Folkpartiet i.a.f. Säpo har på senare tid larmat om sådana "incels", och att deras hat kan resultera i typ masskjutningar, det har förekommit i bl.a. USA.
Men jag var fortfarande ond långt in på 00-talet! Sa till min psykolog (läste det i min journal) att om jag skulle dö, så skulle jag dra med mig en massa andra. Men sen typ 15 år tillbaka har jag inget hat mot någon längre. Visst, jag blir förbannad på typ politiker som jag tycker är helt dumma i huvudet, men hata är ett starkt ord, så det vill jag säga att jag inte gör längre.
Nu är jag heller ingen "incel", även om jag inte har nån tjej just nu. Jag besöker knappt nån dejtingsida ens, jag vill vara singel. Tycker bättre att ha tjejer som nära vänner istället. Men jo, man kan komma i "bråk" med varandra om t.ex. politik o religion fortfarande men jag försöker att respektera vad alla har för åsikter o t.ex. här känner många till att jag är konservativ, höger o gillar Donald Trump. O att jag kan retas lite med vänstern, med roliga bilder o sånt. Men för min del stannar det med att retas lite.
Det står vidare i min journal att jag blir "upphetsad" av att prata om våld, vapen, mord, sprängämnen o terrordåd... :oops:
Man skäms...
