Sällar mig till skaran som ofta tänkt och planerat ridå med olika metoder. Gjort några försök och skrämt livet ur omgivningen, gjort andra försök som bara jag vet om.
Det är en väldigt märklig känsla att leva förbi sitt tänka slutdatum på det sättet tycker jag, mycket att få ihop i skallen.
Håller med Pimed om att det handlar om att hamna i rätt tänk och inte ge sig på att lösa tillfälliga problem på ett permanent sätt.Ibland är det dock väldigt svårt att skilja på sak och sak. Det gäller att ha sina skäl klara, så jag slipar på dem ofta som ett mantra.
