Jag tänker att en eldvägg står framför mig. Jag måste igenom den. Det brinner inte så långt i djupled men brett och elden är intensiv. Jag klär mig i tjocka yllekläder från topp till tå, dränker in mig i vatten och går för att möta den dödliga faran. Jag springer igenom. Kommer ut på andra sidan om elden och har klarat mig. Men djuren....Och naturen...
Amandara,
PTSD är verkligen för jävligt! Jag hoppas att du kan prata med psykologen senare. Psykologkontakt har hjälp mig massor, men personkemin måste stämma. :kram
Ja. Jag tänker suga mig fast vid psykologen, och hoppas att det klickar...att hen förstår mig och kan hjälpa mig. Men de tycker säkert att de satsat nog med resurser på mig...Men jag får se hur det går.
