Hur många av er kan känna Ångest?

Jag har hört att bakom psykosen finns det något värre. Den är också en försvarsmekanism.

Visst är det så. I typiska ångestsjukdomar som t ex tvångssyndrom måste man dessutom försvara sig rent konkret genom att tvätta sig 100 ggr per dag, kontrollera spis, kaffebryggare, ytterdörr etc kanske 20 ggr innan man går ut. Det är därför tvångsneurotiker inte kan ha ett ordinärt socialt liv, eller liv över huvud taget.

De typiska psykossymtomen med röster och vanföreställningar, fungerar som filter mot dödsångest framför allt, men också trauman som har fixerat personen vid en speciell tid i livet. Därav beteckningen regressiv sjukdom.

Men om den typiska sårbarheten inte finns med, kan man förbli frisk eller också lida av mindre allvarlig psykisk ohälsa.

Ångest och oro kan vara förstadium till paranoia, så bra att försöka att minska på ångesten.

Du Cosmos! Hur definierar du en typiskt sårbarhet vid psykiskt ohälsa vs sårbarhet vid frisk vigör? En människa är skapt att ha vissa sårbarheter, det är ju den egenskapen som gör oss till människor och inte enbart rovdjur. Men benämningen på psykopater är väl delvis falsk, eftersom den också kan vara en försvarsmekanism?

Men jag själv har svårt med att benämna ordet ångest, eftersom den har en stressbärande funktion för mig.

Cosmos skrev: Ångesten sitter ju på insidan så den är ingenting att vara rädd för. Men den kallas ibland för primärvinst. Istället för att känna det verkligt svåra känslorna som t ex sorg, kamouflerar vi dem till något mindre farligt, d v s ångest.

Jag hade ångest, ångest luktar skit på tre meters håll, man är som ett jagat djur. Jag har beskrivit det många gånger, både på senare tid och i en text före 2004 står om ångest

I denna text i början i första meningen drog jag upp ångesten texten denna, Den-jag Löse www.viska.se/kunena/dikter/896-den-jag-lose?start=0
När jag till slut vägrade kompromissa med ångesten jag själv i ena vågskålen och resten av planetens befolkning i den andra och sade till ångesten nu står jag här vägrar kompromissa med er. Jag var som ett djur inträngt i en hörna, jag anföll precis som ett djur skulle göra.

Jag lovar ingen har känt den ångesten av er jag hade den natten och när jag vaknade fanns allt som vanligt ångesten förmådde ingenting i verkligheten därefter sade jag bara ni har ingenting att hämta, försvinn! Efter det har jag ingen ångest, men iakttar normal försiktighet.

Paranoian, samma väg, de har inget att hämta där heller. Sedan återstår bara vanföreställningar men det tar vi en annan gång, tycker jag och ger Jesus en chans.

Definitivt. Jag kan få sån ångest att jag skriker och spyr.