Psychiatric Times har en artikel, som summerar kunskapsläget för behandlingen av schizofreni med antiinflammatoriska läkemedel.
Det nya är att kliniska tester pågår med monoklonala antikroppar, som neutraliserar inflammatoriska ämnen i kroppen och därmed ger en stark antiinflammatorisk effekt.
Tidigare har vanliga antiinflammatoriska läkemedel, som acetylsalicylsyra, testats kliniskt mot schizofreni och effekten blir bättre ju mer inflammatoriska ämnen som finns i blodet.
Acetylsalicylssyra, som Bamyl, har inte bara antiinflammatorisk effekt utan även påverkan på glutamat.
De monoklonala antikropparna är specifika mot enbart inflammation och kan därmed ge klarare besked om inflammationens betydelse vid schizofreni. Nackdelen är deras starka effekt, som kan ge allvarligare biverkningar än värktabletterna t.ex allvarliga infektioner. De är också dyra och kan kosta 7000 kr per dos.
Två mindre studier på totalt 8 personer med schizofreni har sett signifikanta förbättringar på allmänna symptom (interferon) och kognition (antikropp mot interleukin-6-receptorn).
Läs mer hos Psychiatric Times.
De först 4-5 åren förlorar 20 % antipsykotikaeffekten och det kanske antiinflammatorika kan förhindra. Samtidigt viktigt att komma ihåg att vi schizofreni är man känsligare för infektioner och dessa starka preparat kan försämra infektionsförsvaret ytterligare.
Att schizofreni försämrar infektionsförsvaret kan vara negativt i uländer, där infektioner har hög dödlighet. Särskilt illa om man är infektionskänslig som spädbarn, eftersom spädbarnsdödligheten är hög i uländer.