Psykvården i England är i kris enligt en ny rapport.

Tvångsvården har ökat med 30 % under de senaste 10 åren.

Trots att att regeringen har kommit med riktlinjer och ramverk för psykiatrin under de senaste 5 åren har få framsteg gjorts i vården för de med allvarlig psykisk sjukdom. Patienterna är väldigt kritiska och negativa till den slutenvård, som erbjuds och vill inte ha den.

Många får fortfarande inte nya atypiska antipsykotika trots att de rekommenderas som förhandsalternativ vid schizofreni i riktlinjerna (NICE) från 2002.

Av de som får tvångsvård., så återkommer 20 % till sjukhuset inom 3 månader igen - svängsdörrsvård.

Patienterna har väldigt negativa erfarenheter av vården, så de är villiga att göra vad som helst för att inte bli intagen igen.

De klagar över avsaknad av basala behov, privatliv, värdighet, bekvämlighet och tristess. De klagar också över bristande information och inflytande över vårdplaneringen.

Paul Corry från organisationen Rethink, som gjort rapporten säger att bristen på effektiv öppenvård gör att tvångsvården ökar.

Majorie Wallace från organisationen Sane tror att avdelningarnas dåliga standard gör att ingen vill vara där och att tvångsvård därför krävs.

Smuts, överbeläggning och demoraliserad personal.

Kommentar:

Vårdlokalerna är säkert mycket bättre och trevligare i Sverige. Men själva vården och medinflytandet brister säkert lika mycket här. Trots psykiatrisamordnaren i Sverige, så kommer psykiatrins problem inte att lösas de närmaste 5 åren (som i England). För många landsting och kommuner skall samverka i en vård, som de ej prioriterar. Ännu har ingen gemensam nämnd för kommun och landsting bildats - ett tecken på att inte mycket kommer att hända. I England verkar det som om tvång används istället för att förbättra och reformera den slutna vården.

Källa:

BMJ 2004;328:854