En intressant beskrivning av katatoni, som är sällsynt numera vid schizofreni, finns i denna artikel från en bok.

Vid katatoni slutar man reagera på intryck från omgivningen och man kan bli helt orörlig.

Aktiviteten för EEG är mycket högre än normalt, vilket tyder på att hjärnan är hyperaktiv.

Bensodiazepiner ger paradoxalt nog uppvaknande, som gör att kroppsrörelserna normaliseras.

De som har katatoni berättar att de är hypermedvetna om vad som händer i omgivningen fast de är orörliga.

Det tar flera år för att utveckla katatoni, så den kommer inte direkt.

Läs mer på OUPBlog.

75 % av de med schizofreni har hörselhallucinationer, medan för bipolär är motsvarande siffra 20-50 %.

Vid egentlig depression med psykotiska inslag har 10 % hörselhallucinationer medan vid PTSD är siffran 40 %.

Hörselhallucinationer kan förekomma hos psykiskt friska och de har oftare positiva röster, kontroll över sina röster, inte så ofta röster och de stör inte dagliga aktiviteter.

Det finns också bevis för att vanföreställningar skiljer psykotiska besvär från hallucinationer hos friska.

Tecken som tyder på psykotiska röster:


- Hör ofta röster
- Rösterna kommer utifrån
- Rösterna är språkligt sett komplexa (inte bara Hej!)
- Större känslomässig påverkan
- Om man tror att andra upplever liknande


Den absolut vanligaste hörselhallucinationen är röster. Röster som talar kan säga fullständiga meningar, men vanligast är enstaka ord.

Ofta har rösterna ett negativt innehåll, vilket kan göra att man mår sämre.

En mindre andel har positiva röster och de kan bli besvikna om dessa röster skulle försvinna.

Ångest verkar kunna utlösa hallucinationer. Hallucinationer kan utlösa stress och risken för depression, ångest, rädsla och ilska ökar.

Hallucinationer behöver endast behandlas om de inkräktar och stör dagliga aktiviteter.

Antipsykotika har effekt mot hörselhallucinationer, men ofta så försvinner de inte fullständigt.

Det är inte känt om vissa antipsykotika är bättre mot hörselhallucinationer än andra preparat. Vissa får effekt av KBT.

Särskilt ångestreducerande terapi ger god effekt.

En kombination av familjeutbildning och psykoterapi ger tillsammans med antipsykotika bäst effekt mot röster.

Läs mer på Psychiatric Times.

För tio år sedan gick hon barfota ut från huset och lämnade man och barn och flyttade in i en bil.

Det slutade på en sluten psykiatrisk avdelning.

En kvinnlig psykolog, en oväntad kärlek och Salvador Dali hjälpte Anneli Jäderholm tillbaka till livet.

– Jag var nere på botten och vände, säger hon.

Läs mer på Aftonbladet. Tack, Insomnia011 för tipset!

En intressant artikel om kognitiva brister vid schizofreni, som är läsvärd.

Akineton kan försämra kognitiva symptom och stör minnet och särskilt det visuella minnet.

De rekommenderar läkemedel innehållande amantadin istället för Akineton.

Att sluta röka är inte enbart positivt, eftersom nikotin förbättrar kognitionen.

Det kan vara lämpligt att fortsätta med nikotinersättning sedan för att inte kognitionen skall försämras.

Läs mer på Psychiatric Times.

En bloggare har skrivit om nyare forskning på rösthallucinationer, som är läsvärt.

Intressant är att norska forskare anser att brist på glutamat i hjärnan orsakar rösthallucinationer, vilket betyder att den nya typ av antipsykotika med effekt på glutamat, som snart kommer, kan kanske ge bättre effekt här.

Läs mer på BrainBlogger.com.

Tvångssyndrom och tvångsyndromsymptom är vanligare vid schizofreni än normalt.

Tvångssyndromssymptom kan uppstå vid schizofreni efter atypiska antipsykotika.

Det verkar som om de med tvångssyndrom tillhör en särskild typ av schizofreni.

Mellan 8-26 % har tvångssyndrom och ännu fler har symptom.

Det kan vara svårt att skilja ett tvång från en vanföreställning.

SSRI-antidepressiva har effekt mot tvångssymptom vid schizofreni.

Tvångsyndrom verkar beröra sertotonin, men kanske också dopamin i hjärnan.

Läs mer på Psychiatric Times.