- Kategori: Symptom
En metaanalys har gjorts på studier på benskörhet vid schizofreni, som tros orsakas av rökning, motionsbrist, alkohol, vitamin-D-brist samt prolaktinhöjning av antipsykotika.
Studien visade att 52 % hade låg benmassa, vilket är dubbelt mot normalt. Detta påverkades av högre ålder, högre BMI och kvinnor som passerat klimakteriet. De som hade eget boende hade halva risken jämfört med de som inte hade det.
13 % hade osteoporos och det var 3 gånger högre än för normalpersoner. Ålder verkade viktigast, men prolaktinhöjning av antipsykotika verkade inte påverka negativt.
Att mäta bentäthet, motion, rökstopp, vitaminD-tillskott och utbildning kan minska risken att få benskörhet.
Läs mer hos The Mental Elf.
- Kategori: Symptom
En studie på 5000 tvillingpar med schizofreni, som var 16 år i England fann att psykotiska symptom, som paranoia, hallucinationer och grandiositet var mer kopplad till miljöfaktorer än vad man trott tidigare.
Ärftligheten för paranoia var 50 %, grandiositet 44 %, men röster bara 15 % för män och 32 % hos kvinnor.
Siffrorna betyder dock t.ex att 50 % av skillnaderna i paranoia hos dessa 10000 individer kan ha genetiska orsaker och inte att det är 50 % hos alla.
Studien visar dock att miljön är ofta är viktigare för psykotiska symptom än generna.
Eftersom schizofreni anses vara en genetisk sjukdom och dessa symptom verkar dominerande icke-genetiska kan i frågasättas om dessa symptom verkligen skall kopplas ihop med schizofreni.
Gemensamma nämnaren för studier på schizofreni är socialdysfunktion och kanske har ärftlighetsstudier, snarare fångat upp detta än de psykotiska symptomen.
Läs mer hos The Guardian.
- Kategori: Symptom
Rökning är vanligare vid schizofreni och forskningen tyder på att det kan vara en form av självmedicinering av kognitiva och negativa symptom, som kan vara besvärande och handikappande.
En ny studie fann att nikotin-receptorerna i hjärnan var lägre vid schizofreni än normalt.
Rökning är känd för att öka nikotinreceptorerna och gjorde det också, men inte lika kraftigt vid schizofreni, som hos normalpersoner.
I schizofrenigruppen så innebar ökning av nikotinreceptorer mindre tillbakadragenhet, mer känslor och motivation samt bättre kognitiv förmåga.
Värre negativa symptom och sämre exekutiv förmåga fanns hos de med schizofreni med mindre nikotin-receptorer.
Det tyder på att läkemedel som verkar på nikotin-receptorer kan bli läkemedel mot negativa och kognitiva symptom vid schizofreni.
Läs mer hos MedicalXpress.
- Kategori: Symptom
Psykiatern Mark Opler, betonar att schizofrenin ändrar sig med tiden - nyinsjuknade är annorlunda än de som är stabila och sedan kommer förändringar i takt med åren går.
Det är viktigt att inte bara veta symptomen utan också beakta att sjukdomen förändras med åldern. Han nämner att agitation förekommer vid schizofreni samt att man kan vara intensivt sysselsatt med olika aspekter av ens omgivning eller olika idéer.
Han har studerat hur symptomen varierar under olika delar av sjukdomsförloppet samt med tiden. Skillnader fanns, men skillnaden mellan olika individer var stora även i samma sjukdomsfas. Behandlingen måste därför skräddarsys för individerna.
Att schizofrenin ändrar sig är viktigt utprovning av antipsykotika för det kan påverka effekten man mäter. Han tycker att fokusen är för stor på psykiaterns upplevelse av schizofreni och att det är viktigt att väga in anhöriga, patientens och personer i patientens omgivning bild av sjukdomen.
Läs mer hos News Medical.
- Kategori: Symptom
Personer med schizofreni har allvarliga brister i läsförmåga, som inte upptäcks av psykiatrin idag visar en amerikansk studie.
Det kan vara en viktig orsak till den sämre utbildning och arbetsförmåga men bristerna är behandlingsbara.
Speciellt flytet i läsningen, förvaring av ordinformationen och synläsning brister och är en förvärvad dyslexi.
75 % uppfyllde kriterier för dyslexi och 50 % läste sämre än en 8:e klassare trots att de innan insjuknandet läste normalt. Forskarna anser att dessa lässvårigheter är behandlingsbara.
Läs mer i medwireNews.
- Kategori: Symptom
En koppling mellan dålig motivation och dålig kognitiv förmåga har för första gången hittats vid schizofreni.
Dålig motivation kan bero att hjärnan är dålig på att beräkna arbetsinsatsen som krävs.
Kognitionen försöker man idag förbättra med läkemedel, hjärnträning med dataprogram och apparater för hjärnstimulering, men det kan vara viktigt att studera motivationens inverkan också.
Särskilt som man i denna studie fann tecken på att dålig motivation kunde nedsätta kognitionen.
Forskarna menar att är man bättre motiverad att minnas en sak, så minns man bättre och på så sätt skulle motivationen påverka kognitionen.
Att försöka förbättra motivationen kan förbättra behandlingarna samt skapa nya behandlingar.
Läs mer hos MedicalXpress.