Personer med schizofreni kan ha bizarra vanföreställningar, som alla andra inser är felaktiga t.ex rädsla att utomjordingar planterat en apparat i hjärnan.

Forskarna har försökt förstå hur dessa uppstår.

En förklaring har varit att hjärnan gör misstag när den skapar minnen.

Ett stort framsteg är att forskare lyckats framkalla felaktiga minnen hos möss.

Forskarna tror att liknande mekanism kan finnas för komplexa vanföreställningar som inte går att prata bort och att man snart kommer att förstå hur vanföreställningar uppkommer.

Från Schizophreniaforum.org.

Kognitiv svikt är vanligt hos framför allt äldre personer, och risken att utveckla demens är då väsentligen ökad.

Personer som upplever, söker och utreds för kognitiv svikt diagnostiseras ofta med subjektiv kognitiv svikt eller lindrig kognitiv svikt, men somliga får också någon typ av demensdiagnos.

Resultaten från den aktuella studien, visade en sjufaldig reduktion av atrofin av de grå substansregionerna i hjärnan, som är sårbara och av betydelse för kognitionen, med ett dagligt intag av B-vitaminerna B6 (20 mg), folat (0,8 mg) och B12 (0,5 mg) under två år, trots att utgångsnivåerna av vitaminerna var inom referensgränserna.

Det är välkänt att dessa vitaminer kan reducera nivåerna av homocystein.

Behandlingsdörren tycks således stå lite på glänt vid lindrig kognitiv svikt, men det krävs naturligtvis större och bekräftande studier.

I väntan på sådana skulle man kunna tänka sig att i vissa fall rekommendera och inleda behandling med en trippelterapi av B-vitaminer vid lindrig kognitiv svikt och förhöjt homocystein, eftersom det i dag inte finns någon annan farmakologisk behandling och eftersom behandlingen tycks ofarlig, enkel och billig.

Läs mer i Läkartidningen.

Många med schizofreni har stora problem med motivation och misslyckas med att vara målinriktade.

Dessa negativa symptom kan vara handikappande och göra att man misslyckas.

Länge trodde man att det berodde på att oförmåga att känna glädje över att lyckas.

Emellertid nya studier har visat att förmågan att känna glädje finns kvar vid schizofreni.

En ny studie visar att personer med schizofreni med kraftiga negativa symptom väljer enklare uppgifter med lägre belöning än friska som hellre väljer svårare uppgifter med stor belöning.

Det var bara vid schizofreni med kraftiga negativa symptom som man såg detta.

Det verkar som de inte gillade mer ansträngning och/eller att de inte tyckte större belöning var värt en extra ansträngning.

Läs mer hos EurekAlert.

Överdrivet självförtroende eller dålig självreflektion kan förekomma vid schizofreni.

Tidigare studier har funnit en koppling mellan verbalt minne och självreflektion samt självförtroende vid schizofreni.

En ny studie visade att självförtroendet sitter i en del av prefrontala kortex i hjärnan och att vid schizofreni orsakas det överdrivna självförtroendet av brister i minnet.

I en aktuell situation när man skall värdera en händelse så minns man inte tillräckligt bra hur det gått tidigare i liknande situationer och därför blir man överoptimistisk om sig själv.

Från Schizophreniaforum.org.

I USA har det avslöjats att hemliga spionprogram använts på medborgarna och även utlänningar.

Många vanliga människor kan bli lätt paranoida av sådana nyheter, men vad händer de som ständigt kan vara paranoida t.ex som vid schizofreni?

För dem är det gamla nyheter för de känner sig redan spionerade på.

De som kan drabbas negativt dock är de med hänsyftningsparanoia, som tror att nyheterna alltid gäller dem.

Om man har vanföreställningar som liknar hemliga spionprogrammet, så kan vanföreställningarna förvärras.

Men sådana nyheter kan kanske också minska paranoian hos de som känner sig unikt utvalda för förföljelse, så kan den känslan minska av ett spionprogram som drabbar alla individer lika och gör att man inte längre känner sig utvald.

Läs mer hos Scientific American.

Norska forskare har jämfört röster hos psykiskt friska med personer med schizofreni med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

Först upptäckte de att friska som hörde röster svarade sämre mot yttre stimuli än andra friska utan röster.

Sedan visade sig att friska med röster liknade de med schizofreni som också i kortex reagerade sämre på yttre stimuli.

Men de med schizofreni skiljer sig från de friska genom att de med schizofreni har nedsatt förmåga att reglera primära hörselkortex via kognitiv kontroll.

Friska som hör röster kan via kognitiv kontroll rikta sin uppmärksamhet utåt i motsats till de med schizofreni som riktar sin uppmärksamhet inåt.

Läs mer MedicalXpress.