I USA har det avslöjats att hemliga spionprogram använts på medborgarna och även utlänningar.

Många vanliga människor kan bli lätt paranoida av sådana nyheter, men vad händer de som ständigt kan vara paranoida t.ex som vid schizofreni?

För dem är det gamla nyheter för de känner sig redan spionerade på.

De som kan drabbas negativt dock är de med hänsyftningsparanoia, som tror att nyheterna alltid gäller dem.

Om man har vanföreställningar som liknar hemliga spionprogrammet, så kan vanföreställningarna förvärras.

Men sådana nyheter kan kanske också minska paranoian hos de som känner sig unikt utvalda för förföljelse, så kan den känslan minska av ett spionprogram som drabbar alla individer lika och gör att man inte längre känner sig utvald.

Läs mer hos Scientific American.

Överdrivet självförtroende eller dålig självreflektion kan förekomma vid schizofreni.

Tidigare studier har funnit en koppling mellan verbalt minne och självreflektion samt självförtroende vid schizofreni.

En ny studie visade att självförtroendet sitter i en del av prefrontala kortex i hjärnan och att vid schizofreni orsakas det överdrivna självförtroendet av brister i minnet.

I en aktuell situation när man skall värdera en händelse så minns man inte tillräckligt bra hur det gått tidigare i liknande situationer och därför blir man överoptimistisk om sig själv.

Från Schizophreniaforum.org.

Norska forskare har jämfört röster hos psykiskt friska med personer med schizofreni med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

Först upptäckte de att friska som hörde röster svarade sämre mot yttre stimuli än andra friska utan röster.

Sedan visade sig att friska med röster liknade de med schizofreni som också i kortex reagerade sämre på yttre stimuli.

Men de med schizofreni skiljer sig från de friska genom att de med schizofreni har nedsatt förmåga att reglera primära hörselkortex via kognitiv kontroll.

Friska som hör röster kan via kognitiv kontroll rikta sin uppmärksamhet utåt i motsats till de med schizofreni som riktar sin uppmärksamhet inåt.

Läs mer MedicalXpress.

Psykotiska symptom förekommer även hos psykiskt friska, även om besvären oftast är övergående, men ger ingen psykiatrisk diagnos hos dem.

Men hos vissa friska individer kan psykotiska besvär vara återkommande utan att de besväras av det eller behöver vård.

Att höra röster i sig behöver inte vara allvarligt, men det kan vara så att kombinationen av röster och vanföreställningar leder till psykossjukdom.

Det finns också tecken på att det är tolkningen av vad rösterna innebär som skiljer frisk från sjuk.

Friska personer tenderade att förklara sina psykotiska besvär psykologiskt, andligt eller normalisera medan de med diagnos ofta skyllde på att andra framkallade besvären eller trodde att de var i fara eller hotade.

Det finns en teori att trauman kan ha framkallat paranoia, vilket gör att psykotiska symptom blir plågsammare och vårdkrävande.

Men en studie har kommit fram till att både friska med psykotiska symptom och psykossjuka har utsatts ofta tidigare för trauman, men medan de friskas röster är vänliga är de psykossjukas ofta hotande.

Från Schizophreniaforum.org.

dissociation

Den teoretiska bipartitmodellen för dissociation bekräftades kliniskt hos personer med schizofreni och kan representera en subgrupp av schizofreni visar en ny studie.

Bipartitmodellen skiljer mellan dissociativ avskildhet och dissociativ kompartmentalisering som helt olika saker.

Dissociativ kompartmentalisering innebär tillfällig förlust av minne, sinnen och motorik, vilket visar sig som minnesförlust eller oförklarliga neurologiska symptom.

Dissociativ avskildhet innebär overklighetskänslor eller att vara avskild från kroppen eller omgivningen.

I första fallet är minnet stört och i andra fallet finns ett ändrat medvetande.

Tidigare har man kommit fram till att 25-40 % av de med schizofreni kan ha dissociativa besvär.

Forskarna hittade en koppling mellan dissociativ avskildhet och psykotiska symptom, vilket kan tyda på en gemensam sjukdomsprocess.

Forskarna anser att de med schizofreni och dissociation kan behöva tillägg av antidissociativ behandling.

Från Clinical Psychiatry News.

Psykos, nedsatt realitetsprövning, är inte helt ovanligt.

Nationella  kartläggningar från Storbritannien  och Finland visar att uppemot 4–5 procent upplever något psykotiskt symtom över en 18-månadersperiod och att 3–4 procent insjuknar i ett psykotiskt syndrom under sin livstid. 

De klassiska psykotiska symtomen – hallucinationer och vanföreställningar – förekommer vid en rad olika tillstånd.

Det gör differentialdiagnostik och val av behandling komplicerat.

Här ska vi gå igenom handläggningens ABC vid akut psykos, med fokus på diagnostik, utredning och behandling.

Läs mer i Läkartidningen.