Forskare har utvecklat en maskinlärningsmetod för att analysera skrift, som visade att ord associerade med ljud och vagt tal kunde med 93 % säkerhet visa vilka kommer att få psykos.

Psykiaterna har inte märkt detta själva.

Tidigare metoder med intervju och kognitiva tester har kunnat förutse psykos hos 80 %.

De skall testa sin metod på andra neuropsykiatriska sjukdomar, som demens.

Läs mer hos EurekAlert.

I en liten studie i USA upptäcktes att hälften med schizofrenidiagnos, som remitterades till en klinik hade inte schizofreni.

De som feldiagnosticerats hade ångest eller humörstörningar.

Att diagnosen blev fel berodde nog på hallucinationer, som kan förekomma vid andra psykiska sjukdomar samt att datoriserad diagnos användes utan eftertanke.

Forskarna skall fortsätta att undersöka fler patienter för att se om överdiagnos är lika vanlig i andra delar av USA.

Läs mer hos EurekAlert.

Definitionen av psykisk sjukdom har avgörande betydelse för vårdens organisation och utformningen av behandlings-utbudet.

Personcentrerad vårdideologi är en väg vidare för psykiatrin, anser författarna till denna artikel om skilda förhållningssätt till psykopatologin.

Läs mer i Läkartidningen.

Bipolär sjukdom är en allvarlig sjukdom med betydande konsekvenser och risker för patienten, men sjukdomen är oftast behandlingsbar.

Förebyggande farmakologisk behandling är A och O för att funktion ska kunna bibehållas.

Schizoaffektivt syndrom nämns också och cykloid psykos, som en del av bipolär.

Läs mer i Läkartidningen.

 

En fjortonårig pojke fick plötsligt psykos med vanföreställningar, hallucinationer, mord och självmordstankar.

Under drygt att år lyckades man inte hitta sjukdomsorsaken, men en läkare upptäckte på huden märken som brukar uppstå av Bartonella infektioner.

Tester visade att pojken hade just denna infektion.

Efter antibiotikabehandling försvann hans symptom och han kunde återvända till skolan, men han missade 2 år.

Läs mer hos Tech Times.

I en studie med fMRI av hjärnan på personer med hög risk för psykos upptäcktes att av de 25 % som verkligen fick psykos senare hade förändringar i hjärnans kopplingar.

T.ex. övre temporala gyrus är kopplad till hörseln, men för de som fick psykos var den mer kopplad till limbiska områden, som ger känslor. Det kan förklara hörselhallucinationer.

Nu tänker man testa om mindfulness kan minska röster genom att minska aktiviteten i övre temporala gyrus.

De med hög risk för psykos, som inte fick psykos var kopplingarna i hjärnan, som hos normalpersoner.

Med denna metod kan man kanske tidigt hitta personer med psykosrisk och försöka förebygga den.

Forskarna skall undersöka om psykosrisken kan identifieras redan hos barn med denna metod.

Läs mer hos MIT News.