Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen.

Samma koppling finns också till viktökning.

Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk.

Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.

Läs mer hos forskning.se.

Psykiatern John M Kane, USA

Läs mer här

Recension av Handbok i klinisk psykiatrisk diagnostik av Mats Adler

Adlers poäng är att vi förutom kriteriebaserad diagnostik – som han inte avvisar – behöver analysera domäner bortom DSM-systemet.

Vilka är de aktuella problemen? Hur ser förloppet ut?

Hur ser utvecklingshistorien ut? Vilken är patientens personlighet?

Vilka screeningfrågor fångar bäst diagnoser vi ofta missar i en öppen intervju?

Och hur ska vi bedöma aktuellt psykiskt status?

Läs mer i Läkartidningen.

Det är för stort fokus på schizofreni, som utgör bara 30 % av de som dåligt behandlingsresultat efter psykos.

Det kan begränsa framstegen inom psykosbehandling.

Namnbyte föreslås från schizofreni till psykosspektrumstörning i likhet med autismspektrumstörning.

Psykosspektrumstörning är annorlunda med fler orsaker, som psykiatriska, neurologiska, hormonella, infektioner och läkemedel.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.

Inom vården går en skiljelinje mellan psykisk och kroppslig ohälsa.

En indelning som beror på svårigheterna att mäta och observera psykisk sjukdom.

– Men vi inser alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av, och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, psykiatriker och doktorand vid Lunds universitet, i en intervju i tidskriften Vetenskap & hälsa.

Läs mer hos forskning.se.

Computerized Adaptive Testing for Mental Health Disorders eller CAT-MH™ har tagits fram i USA för snabb diagnostik av psykiska sjukdomar. 

De har en frågebank med ett tusen frågor.

Från banken plockas frågor, som passar till personen.

T.ex depression kan diagnosticeras efter 4 frågor och hur allvarlig depressionen är med ytterligare 8 frågor (tar några minuter).

Testet är lika träffsäkert, som en timmes strukturerad intervju med en som är tränad för diagnostik.

Upprepar man testet får man andra frågor än första gången för att man inte skall lära sig hur man svarar. Datorn kan läsa upp frågorna för de som inte kan läsa.

Läs mer hos Chicago Medicine.