Definitionen av psykisk sjukdom har avgörande betydelse för vårdens organisation och utformningen av behandlings-utbudet.

Personcentrerad vårdideologi är en väg vidare för psykiatrin, anser författarna till denna artikel om skilda förhållningssätt till psykopatologin.

Läs mer i Läkartidningen.

 

En fjortonårig pojke fick plötsligt psykos med vanföreställningar, hallucinationer, mord och självmordstankar.

Under drygt att år lyckades man inte hitta sjukdomsorsaken, men en läkare upptäckte på huden märken som brukar uppstå av Bartonella infektioner.

Tester visade att pojken hade just denna infektion.

Efter antibiotikabehandling försvann hans symptom och han kunde återvända till skolan, men han missade 2 år.

Läs mer hos Tech Times.

Bipolär sjukdom är en allvarlig sjukdom med betydande konsekvenser och risker för patienten, men sjukdomen är oftast behandlingsbar.

Förebyggande farmakologisk behandling är A och O för att funktion ska kunna bibehållas.

Schizoaffektivt syndrom nämns också och cykloid psykos, som en del av bipolär.

Läs mer i Läkartidningen.

 

Med fMRI av hjärnan upptäcktes hos de med hög risk för psykos ökad kommunikation i cerebello-thalama-kortikalakretsarna, som är involverad i koordinationen av hjärnans funktion.

Högre grad av kommunikation i detta område sågs hos de som senare fick psykos.

Senare visade man att samma sak fanns hos de med schizofrenidiagnos, men inte hos andra psykiatriska diagnoser.

Detta kan göra att det går att identifiera de som kommer att få psykos.

Läs mer hos Yale News.

I en studie med fMRI av hjärnan på personer med hög risk för psykos upptäcktes att av de 25 % som verkligen fick psykos senare hade förändringar i hjärnans kopplingar.

T.ex. övre temporala gyrus är kopplad till hörseln, men för de som fick psykos var den mer kopplad till limbiska områden, som ger känslor. Det kan förklara hörselhallucinationer.

Nu tänker man testa om mindfulness kan minska röster genom att minska aktiviteten i övre temporala gyrus.

De med hög risk för psykos, som inte fick psykos var kopplingarna i hjärnan, som hos normalpersoner.

Med denna metod kan man kanske tidigt hitta personer med psykosrisk och försöka förebygga den.

Forskarna skall undersöka om psykosrisken kan identifieras redan hos barn med denna metod.

Läs mer hos MIT News.

Sensodetect

Det finns ny teknik som möjliggör snabbare och effektivare diagnostisering av psykisk sjukdom. Men hälso- och sjukvårdens system är så tröga och stelbenta att möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna är mycket små, konstaterar Johan Olson, vd på SensoDetect.

Läs mer hos Dagens Samhälle.

Kanske kan SensoDetects metod bli en psykiatrisk diagnosmetod, men det ligger i så fall långt i framtiden. Sjukvården måste avvakta tills blindade, kontrollerade, oberoende och tillräckligt stora studier visat metodens tillförlitlighet.

Läs repliken i Dagens Samhälle.