Inom vården går en skiljelinje mellan psykisk och kroppslig ohälsa.

En indelning som beror på svårigheterna att mäta och observera psykisk sjukdom.

– Men vi inser alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av, och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, psykiatriker och doktorand vid Lunds universitet, i en intervju i tidskriften Vetenskap & hälsa.

Läs mer hos forskning.se.

Det är för stort fokus på schizofreni, som utgör bara 30 % av de som dåligt behandlingsresultat efter psykos.

Det kan begränsa framstegen inom psykosbehandling.

Namnbyte föreslås från schizofreni till psykosspektrumstörning i likhet med autismspektrumstörning.

Psykosspektrumstörning är annorlunda med fler orsaker, som psykiatriska, neurologiska, hormonella, infektioner och läkemedel.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.

Computerized Adaptive Testing for Mental Health Disorders eller CAT-MH™ har tagits fram i USA för snabb diagnostik av psykiska sjukdomar. 

De har en frågebank med ett tusen frågor.

Från banken plockas frågor, som passar till personen.

T.ex depression kan diagnosticeras efter 4 frågor och hur allvarlig depressionen är med ytterligare 8 frågor (tar några minuter).

Testet är lika träffsäkert, som en timmes strukturerad intervju med en som är tränad för diagnostik.

Upprepar man testet får man andra frågor än första gången för att man inte skall lära sig hur man svarar. Datorn kan läsa upp frågorna för de som inte kan läsa.

Läs mer hos Chicago Medicine.

I en liten studie i USA upptäcktes att hälften med schizofrenidiagnos, som remitterades till en klinik hade inte schizofreni.

De som feldiagnosticerats hade ångest eller humörstörningar.

Att diagnosen blev fel berodde nog på hallucinationer, som kan förekomma vid andra psykiska sjukdomar samt att datoriserad diagnos användes utan eftertanke.

Forskarna skall fortsätta att undersöka fler patienter för att se om överdiagnos är lika vanlig i andra delar av USA.

Läs mer hos EurekAlert.

Forskare har utvecklat en maskinlärningsmetod för att analysera skrift, som visade att ord associerade med ljud och vagt tal kunde med 93 % säkerhet visa vilka kommer att få psykos.

Psykiaterna har inte märkt detta själva.

Tidigare metoder med intervju och kognitiva tester har kunnat förutse psykos hos 80 %.

De skall testa sin metod på andra neuropsykiatriska sjukdomar, som demens.

Läs mer hos EurekAlert.

Definitionen av psykisk sjukdom har avgörande betydelse för vårdens organisation och utformningen av behandlings-utbudet.

Personcentrerad vårdideologi är en väg vidare för psykiatrin, anser författarna till denna artikel om skilda förhållningssätt till psykopatologin.

Läs mer i Läkartidningen.