Lakartidningen

I veckans Läkartidning beskrivs en person med schizofrenidiagnos sedan 18 års åldern och som var så dålig att han krävde personlig assistans.

I 40 års åldern visade sig att han inte hade schizofreni utan den sällsynta neurologiska sjukdomen Niemann–Picks sjukdom typ C. 

Det vanligaste debutsymtomet vid denna sjukdom hos vuxna är psykiatriska problem (psykos, depression, bipolär sjukdom eller tvångssyndrom) (38 procent), följt av kognitiva besvär utan övriga psykiatriska symtom (23 procent), ataxi (20 procent), dystoni (11 procent) och vertikal supranukleär blickpares (8 procent).

De flesta dör efter 13 år så det är en allvarlig sjukdom.

Läs mer i Läkartidningen.

Neurologiska tester finns som kan användas för att upptäcka de som kan insjukna i schizofreni.

Problemet är att dessa tester kan ta för lång tid, men det finns ett test ERPs - händelse relaterad potential som går ganska snabbt att göra.

Japanska forskare har använt ett sådant ERP-test för att undersöka personer som visade tidiga tecken på schizofreni. Testet mätte verbalt flyt och kognitiv förmåga.

De som senare fick schizofreni hade sämre resultat på testet samt sämre närminne, informationsbehandling, uppmärksamhet och verbalförmåga.

Resultatet tyder på att de som får schizofreni har en sämre verbalförmåga innan de insjuknar.

Läs mer hos GoodTheraphy.

Psykologer går till attack mot de psykiatriska modellerna för mentalvården i Storbritannien, skriver The Guardian.

Läs mer hos YLE.fi.

Forskning från England visar att barn vars hjärnor behandlar information långsammare än jämnåriga har större risk för att få psykotiska symptom som barn.

Barn med psykotiska besvär har större risk att insjukna i psykossjukdom, när de blir äldre.

Tidigare har funnits en koppling mellan långsam informationsbehandling och schizofreni, men detta har delvist kunnat förklaras av antipsykotika.

I denna studie får barnen inte antipsykotika, så långsamheten beror inte på det.

Att mäta informtionsbehandling kan kanske bli ett sätt att tidigt upptäcka barn med risk för att insjukna i psykos.

Läs mer hos MedicalXpress.

Länge har schizofrenidiagnosen ansetts ha negativ klang, vilket kan leda till stigmatisering och diskriminering.

Andra namn på schizofreni har diskuterats. Nu är de flesta experter eniga om att salience syndromet är det bästa namnet.

Salience betyder framträdande på svenska.

Salience beskriver den interna processen för att reagera på och behandla stimuli, som bäst beskriver de faktiska upplevelserna hos de med schizofreni.

Studenter har tillfrågats vilket som är det bästa namnet. De flesta menade att namnet kvittade, eftersom sjukdomen var stigmatiserande i sig själv. Något fler psykologistudenter föredrog dock salience syndromet och det gjorde också de 19 personer med schizofreni som tillfrågades.

Brukarna var dock rädda för att folk skulle upptäcka att salience syndromet var samma sak, som schizofreni, men trodde att självstigmatiseringen skulle minska.  

Läs mer hos GoodTherapy.

Israeliska forskare har tagit fram en metod som kan diagnosticera schizofreni på några timmar.

Ett prov tas från en luktnerv i näsan under lokalbedövning och denna nerv är identisk med nerverna som finns i själva hjärnan, så det blir ett hjärnprov.

Sedan mäts i detta prov en speciell sorts mikroRNA, som är förhöjd vid just schizofreni.

Denna mikroRNA är aktiv i kontrollen av bildningen av nervceller i hjärnan.

Forskarna hoppas att metoden kan vidareutvecklas och bli ett enkelt och exakt sätt att diagnosticera schizofreni.

Det återstår att undersöka hur tidigt denna metod kan detektera schizofreni och om den kan upptäcka schizofreni redan innan sjukdomen utbrutit.

Läs mer hos The Jerusalem Post.