- Kategori: Diagnostik
I många år led Kåre Blindheim av sin glutenallergi som bokstavligt talat gjorde honom galen, och han fick psykiatriska diagnoser som borderline, psykos och manodepressivitet.
Det är nästan obegripligt att den lugne, humoristiske mannen i fåtöljen mittemot har kunnat komma igenom en då eländig bakgrund – och allt på grund av sin glutenintolerans som triggade i gång olika psykiska tillstånd.
Med självdistans och ironi berättar han om sina upplevelser av psykiatrin, både den svenska och den norska.
Läs mer i Uppsala Nya Tidning.
- Kategori: Diagnostik
Självtester är populära och lockar många besökare. Därför har Viska satsat på självtester genom att bygga ett program själv. Program finns att köpa för under 1000-lappen, men man kan nog göra bättre program själv och bygga in fler funktioner.
Nu finns 5 nya test:
Kan jag ha tardiv dyskinesi? Det s.k AIMS-testet på 7 frågor, som visar om du har tardiv dyskinesi. Vissa har faktiskt mycket milda besvär innan de får antipsykotika. Testet tar 10 minuter.
Kan jag kanske få psykos? PRIME Early Psychosis/schizophrenia screening test från Yale, USA, som ger besked om man kanske kan få psykos, om man aldrig haft psykos. Testet är tänkt att tidigt fånga upp de som kan få psykos och behandla, så att man inte får schizofreni. Ungefär 30 % av de som får positivt resultat på testet får psykos senare.
Har jag depression? The Calgary Depression Scale for Schizophrenia kan skilja mellan depression och negativa symptom. Depression finns huvudsakligen i början av sjukdomen och senare kommer mest negativa symptom, som kan förväxlas med depression.
Mät dina psykiska symptom dvs BPRS-testet (Korta Psykiatriska Bedömningsskalan) är det mest avancerade BPRS-test på nätet med BPRS-18, BPRS-24 samt mätning av positiva symptom, negativa symptom, ångest-depression och maniska besvär. All denna info får du genom att svara på 24 frågor.
Positive and Negative Syndrome Scale eller PANSS-testet används för att mäta hur pass allvarliga positiva och negativa symptomen är vid schizofreni samt generell grad av schizoida symptom. Ett remissionstest finns i testet. Testet är en vidareutveckling av BPRS och PRS.
Både BPRS och PANSS brukar användas för att utvärdera nya antipsykotika och nya behandlingar mot schizofreni.
Viska är ensamma om dessa tester på svenska och ensamma på nätet vad gäller depressionstestet. Vi vill uppmuntra till mer exakta skattningar av måendet inom svensk psykiatri. Du hittar testerna i menyn upptill under Självtester.
Resultaten på testerna lagras inte på sajten eller i någon databas, eftersom det är ajax-test, där resultatet visas direkt på sidan, så det är bara du själv som ser resultatet.
- Kategori: Diagnostik
Schizofreni varierar mycket mellan individer, men både psykiater och forskare har varit långsamma med att inse detta.
De flesta genetiska studier idag ser schizofreni som en fenotyp dvs både gener och miljö, myndigheterna som godkänner antipsykotika ser det som en sjukdom och flesta vetenskapliga studier är upplagda, som schizofreni är en enda sjukdom.
I DSM-5 skall schizofreni bedömas enligt 8 dimensioner = olika symptom. Det gör att det blir en bedömning av olikheter mellan individer, som kan bli viktig för att både finna orsak och bättre behandling.
Research Domain Criteria (RDoC) är ett nytt sätt att kliniskt forska på beteendebegrepp, där kända nervnätverk är involverade, vilket gör det lättare att hitta felen på cell och molekylär nivå.
De fem beteendebegreppen nu är positiv valens, negativ valens, kognition, sociala processer och upphetsning/reglering. Detta system ses som på en skala mellan normal till sjukt.
Man väntar sig att dagens diagnoser har fel hos en eller flera begreppen och att "sjukheten" kommer vara delvist gemensam mellan olika diagnoser.
Psykiatern kan kanske en dag för varje patient med schizofreni mäta olika symptom och då förstå kopplingen till beteendebegrepp, som försämrar hjärnans funktion och välja en lämplig behandling för just den personen.
Läs mer hos OUPBlog.
- Kategori: Diagnostik
Inom befintlig psykiatri råder i Sverige en dominant biologisk förklaringsmodell, med allt fler psykiatriska diagnoser vilka åtgärdas med en närmast lavinartad utskrivning av psykofarmaka, skriver filosofie doktor Carina Håkansson.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
- Kategori: Diagnostik
Inom psykiatrin söks efter avvikelser i ämnen (biomarkörer) i blod eller i röntgen, för att identifiera individer som löper ökad risk för psykossjukdom.
En undersökning med magnetröntgen på unga mellan 13-16 år, som haft psykotiska symptom, men ej psykos ännu visade på förändringar i hjärnans vita substans.
Sådana förändringar kan kanske användas för att förutse psykos.
Hjärnans vita substans är fetter, som isolerar nerverna, så att signalerna i hjärnan skall nå sitt mål t.ex i hjärnbarken där signalerna bearbetas och tänkandet sker.
Läs mer hos Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
- Kategori: Diagnostik
På Brännpunkt 4/5 anför Carina Hellström en högst relevant fråga som på senare tid fått välförtjänt uppmärksamhet, inte minst sedan utkomsten av Allen Frances bok ”Saving Normal” förra året.
De psykiatriska diagnoserna är kriteriebaserade och grundar sig således på olika observerbara och beskrivna beteenden.
Idag finns ett ytterst fåtal psykiatriska diagnoser där man faktiskt lyckats identifiera orsaken och de patofysiologiska mekanismer som leder till sådana observerbara beteenden.
Läs mer i Svenska Dagbladet.