Med sin skenbara enkelhet inbjuder DSM till symtombaserad snabbdiagnostik. 

Men sådan diagnostik saknar stöd i anvisningarna för hur systemet ska tillämpas, skriver Jörgen Herlofson.

Rätt använt och med förståelse för dess begränsningar är DSM ett viktigt hjälpverktyg.

Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!

                                    

APTD

Prodromala symptom kommer före psykos, men det finns också ett mellanting mellan prodromala symptom och psykos, som kallas för akuta och övergående psykotiska besvär (ATPD), som varar i 1-3 månader och kan orsakas av händelser med hög stress, som trauman.

Psykoserna kan vara varierande till sin natur och kallas därför polymorfa.

En studie har gjorts hur många som fått APTD-diagnos utvecklar schizofreni senare.

Resultatet var att drygt 12 % fick schizofreni och att det tog 3-5 år för få den nya diagnosen.

Män och unga personer med APTD hade större risk att utveckla schizofreni.

7,6 % fick återkommande attacker av APTD och inte bara vid ett tillfälle.

Läs mer hos The Mental Elf.

Herman Holm

Vi saknar ett systematiskt arbete kring de psykosociala faktorer som utlöst, bidragit till eller underhållit det psykiska illamåendet, skriver Herman Holm och Bo Knutsson som här resonerar kring svårigheten med diagnoser inom psykiatrin.

Läs mer i Läkartidningen.

En amerikansk flicka fick plötsligt psykos och mamman som var psykoanalytiker tog henne till akuten.

Efter undersökningar med EEG visade sig att symptomen orsakades av en hjärninflammation av okänd orsak.

Efter behandling med ett cancerläkemedel förbättrades hon snabbt och tillfrisknande helt efter ett par månader. Hon måste dock gå på kontroller för hjärninflammationen kan återkomma.

Hade detta hänt för 20 -30 år sedan hade det nog inte slutat lika bra utan hon hade fått troligen en schizofrenidiagnos.

Läs mer hos Stuff.co.nz.

Japan har bytt namn på schizofreni till integrationsstörning redan 2002 och Sydkorea har också gjort det och kallar schizofreni för harmoniseringsstörning.

Nu finns krav på att Taiwan skall byta till kognitiv-perceptionsdysfunktion.

I Japan har man sett positiva effekter av namnbytet, men stigmat var nog värre där än annorstädes.

Läs mer hos Taipei Times.

Autismspektrumstörning är en genomgripande funktionsnedsättning.

Diagnosen har ofta stor betydelse för individen och familjen, men innebär också rätt till insatser som medför kostnader för samhället.

Vi bör därför inte acceptera att diagnosen ställs alltför lättvindigt, skriver Lena Nylander och Gunilla Thernlund.

Personer som av sjukvården (eller andra) misstänks ha Aspergers syndrom kan ha debuterande schizofreni/annan psykos, depression/dystymi eller personlighetsstörningar.

Det är inte ovanligt att symtomen vid ADHD liknar och misstolkas som autism.

Svag begåvning eller lindrig utvecklingsstörning tolkas ibland som autism, liksom det utanförskap som en mycket hög begåvning kan innebära i en begränsad miljö.

Läs mer i Läkartidningen.