- Kategori: Debatt
Schizofreni har dålig klang och upplevs stigmatiserande av många.
Det diskuteras om att byta namn på sjukdomen, men frågan är då vad det nya namnet kommer att bli?
Psykotiskt syndrom, Bleuler syndrom, Dysfunktionell Perceptionssyndrom (DPS) eller Framskjutande dragssyndrom?
Läs mer på PsychCentral.
- Kategori: Debatt
Det är lätt att hålla med Isacsson om att det behövs en intellektuell reda inom psykiatrin.
Alltför ofta och länge har var och en fått arbeta enligt eget skön inom psykiatrin.
En välmenande eklekticism har varit den vanligaste diskursen, där simplistiska modeller, som till exempel stress–sårbarhetsmodellen, givit legitimitet till att var och en fått definiera sitt arbetssätt.
Denna modell har emellertid också avlösts av olika fundamentalistiska skolbildningar som alla haft en hämmande inverkan på psykiatrins utveckling vare sig de hetat psykodynamik, neuropsykiatri eller kognitivism.
Alla dessa kunskapsområden har använts som ensidiga förklaringsmodeller av den komplexa människan med monopolistiska sanningsanspråk.
Läs mer i Läkartidningen.
- Kategori: Debatt
För att kunna »sluta leden« måste vi formulera det goda som förenar oss.
Jag tror att psykiatrin är mogen att enas kring att basera sin verksamhet på vetenskap, att arbeta enligt den medicinska modellen diagnos och behandling av sjuka, att prioritera de svårast sjuka och att arbeta kostnadseffektivt.
Läs mer i Läkartidningen. Ett läsvärt debattinlägg.
- Kategori: Debatt
Psykiatrins intellektuella utmaningar borde locka fler unga läkare än vad som sker idag.
Men hur skall psykiatrin som specialitet kunna stimuleras och utvecklas när representanter för den akademiska psykiatrin inte tar sig an denna uppgift?
Ledande psykiatrer och psykologer måste gemensamt definiera vad psykiatri är och inte är, och beskriva specialiteten på ett intressant och attraktivt sätt.
Läs vad Professor Lars Werkö skriver i Läkartidningen.
- Kategori: Debatt
De senaste decenniernas forskning har påvisat många avvikelser i schizofrena patienters hjärnor jämfört med friska personer och patienter med andra psykiska sjukdomar.
Fynden får inte utan vidare tolkas som att de icke-genetiska faktorerna i schizofreniernas etiologi är i traditionell mening »organiska«.
Även psykogena tillstånd, tex sorgereaktioner och inlärda kunskaper, ger förändringar i hjärnan.
Att beskriva schizofreni som en »hjärnsjukdom« enbart på grund av påvisbara hjärnförändringar är därför ett felslut.
Symtomatologin vid schizofreni har bara ytliga likheter med den vid psykosyndrom som vi säkert vet är somatogena.
Den samlade evidensen talar för att det finns samband mellan fetala och perinatala skadefaktorer och senare utveckling av schizofreni.
Sambanden är dock generellt svaga, och det är inte klarlagt i vilken utsträckning de är kausala.
Substantiell evidens saknas för att schizofrena patienter varit utsatta för fler hjärnskador, hjärnsjukdomar eller allmäninfektioner senare i livet.
Forskningsresultaten talar därför mot hypotesen att schizofreni är en hjärnsjukdom (dvs ett uteslutande organiskt betingat syndrom); i stället är det troligt att många fall har en avsevärd psykogen komponent.
Läs mer i Läkartidningen.
- Kategori: Debatt
Varför har inte patienter inom psykiatrisk och annan hälso- och sjukvård samma rätt att bemötas med respekt som funktionshindrade personer har?
Den frågan analyseras och diskuteras av Pontus Höglund, doktorand i medicinsk etik, i ett debattinlägg.
Läs mer i Läkartidningen.