Luleå kommuns jobbcenter anställer psykiskt sjuk människor.

Lön: åtta kronor i timmen. – Det är ett skämt, säger Stig Holmbom, representant i handikapprådet.

Läs mer på nyheter24.se.

2003 hörde Mats Jacobson för första gången hur folk pratade med honom, trots att det de facto inte fanns någon annan i rummet.

Situationen försämrades och han blev inlagd på sjukhus med diagnosen schizofreni.

Det blev starten på en lång frånvaro från jobbet som it-ingenjör hos Försvarsmakten.

Läs mer i Svenska Dagbladet.

En israelisk flygare blev ofta utskälld och kritiserad av en överordnad.

Han slutade att äta och dricka samt fick hallucinationer.

Senare fick han diagnosen schizofreni och fick sluta på flygvapnet.

Nu har en expert uttalat sig om att det nog finns ett samband mellan utskällningarna och schizofrenin.

Flygaren har därför fått pension från flygvapnet.

Läs mer på ynet.news.com.

Medscape har en intressant artikel om psykosocial funktionsförmåga.

Nya undersökningar tyder på att positiva och negativa symptom inte påverkar livskvalitén signifikant, men depressiva och kognitiva symptom gör det.

Kognitiva symptom och då främst närminne och uppmärksamhet påverkar arbetsförmågan.

Även föräldrar och syskon kan ha kognitiva brister.

Kognitiva träningsprogram gör att arbetsförmågan förbättras dramatiskt från 5 % till 70 % och man vill nu lägga till detta till supported employment.

En online undersökning visade att patienterna själva ville minska sina depressiva symptom, tänka klarare, förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

När nya antipsykotika kommer, så kommer effekten på psykosocial funktionsförmåga att studeras.

Läs mer på Medscape.

Det finns stora individuella skillnader i förmågan att återgå till en daglig sysselsättning främst beroende på grad av kognitiv funktionsnedsättning efter akut fas. Bedömningen av sjukskrivningens längd bör ske i team och ska vara förankrad i en rehabiliteringsplan som del av en övergripande vårdplan.

Bedömningen bör utgå ifrån symtomskattning, neurokognitiva test, arbetsterapeutisk funktionsbedömning samt patientens upplevelse av stress och svårigheter.

Vid förstagångsinsjuknande, speciellt i schizofreni, är det ofta nödvändigt med en längre tids sjukskrivning, ofta ett år eller längre, beroende på risken för återfall, depression eller suicidförsök.

Vid återinsjuknande kan sjukskrivningens längd behöva ökas ytterligare.

En stabil situation med sysselsättning och boende innebär normalt kortare väg tillbaka.

Under den stabila remissionsfasen är det ofta aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering med ersättning från sjukförsäkringssystemet.

Från Socialstyrelsens hemsida. Tack, Geta för tipset!

I Indien är prognosen för schizofreni mycket bättre än i Väst.

Det tillskrivs det bättre stödet från familjen i Indien, där ständigt någon familjemedlem övervakar att medicinen tas, vilket förhindrar återfall och försämring.

67 % av indierna med schizofreni arbetar också, medan motsvarande siffra i Sverige är 20 %.

Det tros bero på att förtidspension inte går att få i Indien utan att man måste arbeta.

Läs mer i The Times of India.

Missbruket är också minimalt i Indien, vilket också säkert är positivt.