Socialstyrelsen har givit ut en bok på 44 sidor Att anpassa studiesituationen för vuxna med funktionshinder.

Boken finns att läsa som pdf-fil på här.

Intressant föreläsning om schizofreni
The Early Course of Schizophrenia: Key Influences and More Effective Interventions
Keith H. Nuechterlein, Ph.D.
Professor
Departments of Psychiatry and Psychology Semel Institute at UCLA

Föreläsningen handlar om de som precis blivit sjuka i schizofreni och ganska mycket om hur många som möjligt skall kunna arbeta.

Återfall i psykos bestäms inte av symptom som man har utan av miljöfaktorer, som kritik av anhöriga eller stressande händelser.

Med supported employment (man får ett vanligt jobb samt en jobbtränare som stöder en på jobbet) + kurs i sociala färdigheter på jobbet så kunde 93 % återgå till arbete eller studier.

Det var dubbelt så högt som tidigare. De med missbruksproblem hade dock sämre resultat.

De som arbetade avbröt inte sin medicinska behandling lika ofta.

Kognitiva symptom påverkar kvaliten på det arbete som man kan utföra och påverkas bara begränsat av antipsykotika.

Det finns kognitiv rehabilitering som verkar fungera bra särskilt hos de som har värst kognitiva brister

Forskare har identifierat kognitiva faktorer, som verbalinlärning och minne, vilka kan förutse framgång i arbetsrehabilitering för personer med schizofreni.

Arbetsrehabilitering kan hjälpa personer med schizofreni till att hitta avlönade arbeten, men hur arbetet lyckas kan direkt påverkas av kognitiva brister.

112 personer med schizofreni i USA, som ingick i olika arbetsprogram intervjuades.

Kognitiv utvärdering skedde med undersökning av verbalinlärning och minne, uppmärksamhet, hastighet att bearbeta information och handlingskraft.

Efter 4 månader utvärderades arbetsförmågan på ett standariserat sätt och den var kopplad till en bättre neurofysiologisk förmåga.

Verbalinlärning och minnesförmåga, hastighet att behandla information, handlingsförmåga och kognitiva disorganisationssymptom kunde förutse framgång i arbetet inklusive arbetad tid och lön.

Arbetsrehabilitering verkar bäst på att ordna jobb, men hjälper inte nödvändigvis personerna med själva arbetet noterar forskarna.

För att de med schizofreni skall lyckas i arbetslivet är båda elementen nödvändiga: stöd för att hitta ett arbete och nödvändiga färdigheter i att upprätthålla ett arbete på den öppna marknaden.

Kommentar:

I Sverige har man börjat med SIUS-konsulenter på Arbetsförmedlingen, som ordnar arbete och hjälper med arbetsträning på arbetet samt stöd. Med en sådan strategi uppskattas 60-80 % av de med schizofreni kunna arbeta.

Källa:

Schizophr Res 2004; 70: 331-342


Schizofreni tycks hämma den sociala utvecklingen långt innan första sjukhusinläggningen, men sjukhusvården tycks hämma en ytterligare försämring enligt en studie av danska forskare.

Personernas anställnings- och giftemålsstatus före och efter första sjukhusinläggningen undersöktes i studien.

5341 personer, som diagnosticerades med schizofreni mellan 1970-1999 deltog i studien och 53410 psykiskt friska utgjorde kontrollgruppen.

Data för personerna fanns mellan 19 och 2 år innan diagnosen och 10-27 år efteråt.

Personer med schizofreni var mer benägna att vara ensamma, arbetslösa, socialbidragstagare eller på andra sätt utanför arbetsmarknaden i upp till 19 år före diagnosen.

Sjukhusinläggningen föreföll förhindra ytterligare försämring i socialstatus förutom förtidspensionering.

Emellertid, oddsen för att vara ensamma eller arbetslösa var fortsatt höga upp till 25 år efter diagnosen. Särskilt påtagligt var detta för män och för individer med många sjukhusinläggningar.

Fastän obehandlad psykos och akut och smygande sjukdomsdebut är omöjlig att skilja på i vår studie, så adderas bevis till att schizofreni inte uppträder plötsligt, eftersom sociala problem finns upp till 15-20 år innan diagnosen sker säger forskarna.

Kommentar:

I uländer har schizofrenin ett mildare förlopp och fler tillfrisknar. I uländer skiljer sig både arbetsmarknaden och äktenskapsmarknaden från iländer. Jag tror därför att arbetslöshet och ensamhet kan i sig kanske utgöra en faktor för själva insjuknandet och det är därför inte självklart att dra de slutsatser man gör här.

Källa:

Arch Gen Psychiatry 2004; 61: 28-33

När arbetslivsminister Hans Karlsson lägger fram en proposition om arbetsmarknaden i vår handlar en viktig del om arbetshandikappade.

Situationen i dag visar att det finns en hel del att göra.

En utredning från Riksförsäkringsverket, RFV, visar att bara 22 procent av alla de personer med funktionshinder som är i arbetsför ålder arbetar på den öppna arbetsmarknaden.

Detta trots att den så kallade arbetslinjen gäller personer med funktionshinder, precis som alla andra som inte har ett jobb eller är sjuka.

I en tidigare undersökning som RFV refererar till har förtidspensionärer i åldern 16-35 år fått frågan om de kunde ta ett jobb och då svarade 64 procent att de skulle kunna göra det.

Läs mer i Dagens Nyheter.

I arbetsrehabilitering och öppenvårdspsykiatri för psykiska handikapp har stödd anställning snabbt blivit rekommenderad p.g.a sin starkt bevisade effekt.

Stödd anställning innebär att arbetsträningen sker på arbetet med en speciell tränare istället för innan.

Studier visar att vid schizofreni har över 50 % intresse av att arbeta och att frågan anses vara av medel prioritet av patienterna, medan vården rankar det som låg prioritet.

Trenden skiftar mot stödd anställning på öppna arbetsmarknaden och mindre av arbetsträning före anställning. New York och många andra stater i USA har planer för att införa stödd anställning, eftersom effekten är bevisad.

Studier visar att stödd anställning på öppna arbetmarknaden är effektivare än traditionell arbetsrehabilitering och skyddade verkstäder. Dessutom är den mer kostnadseffektiv.

För att förbättra situationen har utbildning i rehabilitering för psykiatrin föreslagits, behandlingsteam med olika kompetenser samt att lyssna till patienternas önskemål under arbetsrehabiliteringsprocessen.

Modellen med stödd anställning har modifierats på vissa håll med snabb utplacering i offentliga arbeten eller genom att föräldrar har ordnat och övervakat arbetet för sina barn. Preliminärt verkar det också fungera bra.

En studie har visat att personer med kognitiva störningar kan lära sig arbetsuppgifter med en teknik errorless learning. Utbildning, som tillägg till stödd anställning, kan ge ökad kvalite och lämplighet för arbetet finns det visst stöd för.

Studier finns, som stöder att arbete i mentalvården kan vara lämpligt, eftersom personer med psykisk sjukdom har unika erfarenheter och talanger här. F.d hemlösa med psykisk sjukdom har uppsökt hemlösa med psykisk sjukdom för att övertala dem att söka psykiatrisk vård. Arbete som forskningsassistenter i ett psykiatriskt forskningscenter har också fungerat mycket väl.

Kognitiva mått (minne, intelligens, uppmärksamhet, problemlösning) ökade inte chansen för arbete på öppna marknaden, men ökade arbetstiden. Dålig sjukdomsinsikt gav sämre resultat i ett rehabiliteringsprogram. Missbruk i kombination med svår psykisk sjukdom gav lika bra eller bättre resultat i arbetsrehabilitering i två studier, som vid psykisk sjukdom enbart, medan en studie påvisade sämre resultat.

Arbete har olika betydelse för olika personer, men ansågs vara en del av deras känsla av återhämtning. Att öppet berätta om sin sjukdom på arbetsplatsen kan leda till acceptans och stöd i återhämtningsprocessen. Självkänslan var positivt relaterad till tillfredställelse och framgång med arbetet i sig och inte enbart relaterat till arbetets status. Arbete gav ökad livskvalite och förbättringar i motivation, medkänsla, mening och glädje.

Mer kunskap krävs hur tillgång till arbetsrehabiliteringsprogram och personalens attityder påverkar patienternas önskemål samt vilka rehabiliteringsmål de som inte vill arbeta på öppna arbetsmarknaden har.

Inte alla får framgång med stödd anställning och försök att modifiera och expandera modellen är viktig liksom individualiserade lösningar för de med speciella behov t.ex. kognitiva problem, missbruk och bristande motivation.

Mer kunskap krävs hur arbete påverkar återhämtning och långsiktigt hälsan, eftersom arbetsrehabiliteringen måste reflektera patienternas önskan om en långtidseffekt. Studier på hur jobben kan behållas, byten av arbete, utveckla karriärer och betydelsen av arbetet är viktiga.

Kommentar:

Tydligen underskattar psykiatrin patienternas behov av arbete och sysselsättning. I Sverige används nog den gamla modellen, som inte ger så många riktigt arbete. Ett rimligt krav är att de 50 % som önskar arbete på öppna marknaden bör få chans till det via stödd anställning. Då det på förhand inte går att avgöra vilka som klarar stödd anställning bör alla få några chanser var. Sjukdomsinsikt förbättrar chansen till arbete, varför det är viktigt att införa kognitiv beteendeterapi, som förbättrar detta. Eftersom Sverige har gott om offentliga arbeten borde det gå lättare att ordna arbeten här än i USA. Arbeten inom psykiatrin borde finnas och möjligen kunde patientorganisationerna på Landstingens och kommunernas uppdrag bedriva patientutbildning och stödverksamhet typ hemtjänst på större orter för att skapa arbetstillfällen.

Källa:

Robert E Drake, Deborah R Becker, Gary R Bond
Recent Research on Vocational Rehabilitation for Persons With Severe Mental Illness
Medscape Current Opinion in Psychiatry
Registrering krävs för att läsa artikeln på Medscape (gratis).