Pulsen på Psykosvården (PPP) är en ambitiös utvärdering av schizofrenivården i Sverige utförd av Schizofreniförbundet.

Tidigare har vi informerat om att Schizofreniförbundet skall genomföra en utvärdering av Psykosvården i landet kallad Pulsen På Psykosvården (PPP)

Schizofreniförbundet har nu en egen avdelning på sin hemsida om PPP, med allt material att läsa.

Nedan Viskas synpunkter på projektet:

Tack för dokumenten om undersökningen ni skall göra. Det var väldigt mycket detaljer. Ibland tycker jag att det var lite för diffusa krav och jag tror att det är bättre att specificera en miniminivå. Jag ser mer undersökningen, som ett sätt att kontrollera att alla delar av vården är på plats och det är ju i och för sig viktigt och en kvalitésstämpel.

Andra indikatorer på kvalité är t.ex. vårddygn per patient och år, andelen med eget boende, andel med eget arbete (ålderspensionärer), förtida dödlighet.Men det finns osäkerheter med sådan statistik också. Jag vet inte heller vilken statistik vården egentligen för.

Det som är viktigt är att framhäva de behandlingar, som har bevisad effekt, som läkemedel, patient utbildning och kognitiv beteendeterapi. Det går att göra genom att ge de svaren en högre poäng t.ex 5 eller 10 istället för normala 1.

Längst ner står mina synpunkter på de olika avsnitten. Jag undrar om jag får lägga ut de två olika dokumenten jag fick av dig på Viskas hemsida, så folk kan ladda hem eller läsa dem där? Eller är de konfidentiella?

Vänliga hälsningar

Sir Nil

1. 1 Förekommer det att patienter, som inte svarar på klinikens terapi remitteras till större klinik t.ex. universitetssjukhus?

Försöker man undvika extrapyramidala biverkningar genom ändrad dosering och preparatbyte istället för att sätta in antikolinergika?

Erbjuds kognitiv beteendeterapi för att minska symptomen? (Enligt SoS förslag till nya riktlinjer skall det införas och det har effekt)

Frågan nedan är kanske onödig i Sverige, där psykiatriska kliniker alltid ligger på sjukhus. AC 24 Tillgång finns till specialister i andra discipliner än psykiatriska.

Behandlas depressioner som uppstår med gängse metoder dvs läkemedel? (80 % lider av depressioner och depressioner tros vara orsak till att 10 % begår självmord)

Behandlas andra delsymtom av psykosen, som sömnsvårigheter, oro, ångest,social fobi samt tvångssyndrom?

Sköter distriktsläkare patienter med schizofreni och förnyar deras recept på antipsykotika? (Detta bör ej ske tycker jag)

Får de som erhåller antipsykotika, som kan ge stor viktökning kontakt med dietist när behandlingen startar?

Nedanstående bör uppdelas i två olika punkter: AC 14 Patienter inom psykosvården behandlas med minsta möjliga neuroleptikados och preparatet sätts ut om så bedöms möjligt.

Nedanstående mening bör ändras: BC 20 Alla brukare erbjuds samtalsterapi om man önskar och är motiverad. Till: Alla brukare erbjuds att få samtalsterapi eller vanligt samtal varje dag.

Innan depåneuroleptika prövas så prövas med dosförpackade läkemedel.

1.4. Finns tillgång till radio i varje rum (behövs för att överrösta hörselhallucinationer)

Får varje patient samtala med personalen i minst 30 minuter per dag? (På många håll distanserar sig personalen från patienterna och sitter och pratar med varandra istället)

1.5 BA 5 Fortbildning sker under hela anställningstiden.

ersätts av:

BA 5 Får personalen kontinuerlig fortbildning i minst 2 timmar per månad?

När SBU utger sina skrifter om neuroleptika eller psykoser anordnas utbildning i detta för personalen?

Får psykiatrikerna minst en gång per år utbildning om läkemedel, som är oberoende av läkemedelsindustrin?

Använder sig kliniken av evidensbaserade databaser när nya typer av behandlingar och läkemedel diskuteras?

Försöker kliniken gå ut med information i lokala media för att minska fördomarna och diskrimineringen som sker i samhället?

3.3 E2Det finns möjlighet att gå till ett träfflokal utan större krav på deltagaren där personalen har kunskap om psykiska funktionshinder. Tillägg: Lokalen bör ha tillgång till dator och Internet.

Kommentar  
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/schizofreni/

Quoting Admin1:

Det är psykiatrin som ger kurserna idag och de har bevisad effekt. Socialstyrelsen har utvärderat och rekommenderat dem i särskilda rekommendationer.


Ok vad bra, vart hittar jag dokumentationen kring de vetenskapliga utvärderingarna?
Varför får så få ta del av kurserna?

Quoting Admin1:

Om man får kurser som sjukdomshantering, familjeutbildning, familjeintervention, mfl, så minskar psykoserna minst med hälften. Sådana kurser kräver inte psykiater, vilket är positivt. Men det är bara 10 % som får dessa.


Var kan jag läsa mer kring den vetenskapliga utvärderingen av dessa kurser? Några länkar?
Kanske något att skriva om här på Viska?
Det är psykiatrin som ger kurserna idag och de har bevisad effekt. Socialstyrelsen har utvärderat och rekommenderat dem i särskilda rekommendationer.

Quoting Admin1:

Om man får kurser som sjukdomshantering, familjeutbildning, familjeintervention, mfl, så minskar psykoserna minst med hälften. Sådana kurser kräver inte psykiater, vilket är positivt. Men det är bara 10 % som får dessa.

Vem håller i dessa kurser?
Hur har de utvärderats och med vilken grad av vetenskaplig säkerhet känner vi till dess effekter?
Om man får kurser som sjukdomshantering, familjeutbildning, familjeintervention, mfl, så minskar psykoserna minst med hälften. Sådana kurser kräver inte psykiater, vilket är positivt. Men det är bara 10 % som får dessa.

Quoting Admin1:

Det är svårt att göra något åt psykiatrin. Stor organisation med många huvudmän. Psykiatrin vill ha fler vårdplatser trots att det troligen inte ger effekt och psykiatrer saknas. På mentalsjukhusens tid var vårdplatserna 10 gånger fler men inte blev man friskare för det. Det som skulle göra skillnad är saker, som sjukdomshantering, familjeutbildning och depåinjektioner till nyinsjuknade och alla missbrukare.


Vad menar du med
Sjukdomshantering och hur skulle det kunna göra skillnad på ett effektivt vis i praktiken?
familjeutbildning och hur skulle det kunna göra skillnad på ett effektivt vis i praktiken?
Jag uppfattar begreppen som något hala, då jag inte sett några bra praktiska exempel på just detta.

Kan du vidareutveckla dina resonemang lite mer praktiskt samt på vad du baserar åsikterna.
Psykisk ohälsa frodas i dysfunktionella familjer. Psykiatrin kommer in i ett senare skede.
Det är svårt att göra något åt psykiatrin. Stor organisation med många huvudmän. Psykiatrin vill ha fler vårdplatser trots att det troligen inte ger effekt och psykiatrer saknas. På mentalsjukhusens tid var vårdplatserna 10 gånger fler men inte blev man friskare för det. Det som skulle göra skillnad är saker, som sjukdomshantering, familjeutbildning och depåinjektioner till nyinsjuknade och alla missbrukare.
PPP verkar ha varit ett intressant projekt, men blev det någonsin någon utvärdering utav det?

Många fina tomtebloss tänds på och annonseras ut friskt och hurtigt men vad händer egentligen sen? (tittar lite i backspegeln och funderar)

PPP är inte längre nåbart annat än via internet arkivet https://web.archive.org/web/20050313231745/https://www.schizofreniforbundet.org.se/ppp/index.htm och något utvärdering har jag inte sett till.