När konstnären Sigrid Hjertén 1948 avled som institutionaliserad mentalpatient var det i sviterna av en starkt könskodad lobotomi.
För den kvinnliga galenskapen är något annat än den manliga – snävt villkorad och berövad genialitetens glans, skriver idéhistorikern Karin Johannisson.
Läs mer i Dagens Nyheter.
På den tiden fanns nog 30000 platser på mentalsjukhusen.
Det innebär att troligen bara några procent av de på mentalsjukhusen lobotomerades.
Så det var en ganska ovanlig behandling och inte standardbehandling mot schizofreni som vissa verkar tro.
Kvinnor har dock en lindrigare form av schizofreni än män och mindre funktionsförluster.
Emellertid kan kvinnor ha mer allvarliga psykotiska symptom än män, vilket i kombination med ringa funktionsförluster kan kanske förklara varför 90 % av de som lobotomerades i början var kvinnor. Antagligen var de de jobbigaste patienterna för personalen och männen mer eller mindre utslagna. Tyvärr är Professor Johannesson omedveten om att det finns könsskillnader i psykossjukdomar och att män och kvinnors sjukdom skiljer sig åt även om de enligt jämställdshetslagstiftningen är lika.