Vad är målet med vård och rehabilitering? Är arbete den yttersta lyckan och meningen i människors tillvaro?

Eller bör vården rikta in sig mot att återskapa så god hälsa och livskvalitet som möjligt för patienterna?

Min uppfattning är tveklöst att vårdens uppgift är det senare och att återgång i arbete i bästa fall kan bli en följd av att patientens hälsa har förbättrats.

Arbete kan förvisso ofta bidra till förbättrad hälsa och livskvalitet, men det är långtifrån självklart eller alltid så.

Läs mer i RSMHBloggen.

Kommentar  
Jag tycker att Hannes Qvarfordt har rätt i sitt resonemang.
Om ser på sjukdomar, så varierar de mycket i symptom och behandling. Sjukdomsförloppet varierar mycket också. Det kan ha varit så att de tidiga rehabiliteringsinsatserna varit för generella att de inte ger tillräcklig effekt. Sedan finns psykosociala faktorer som vantrivsel. Det krävs nog mer kunskaper om rehabiitering samt förstås att man satsar på att rehabilitera de som går att rehabilitera. Med tiden så kommer kunskaperna öka. Men det kan kanske bli som skolan att när man skall förbättra den går det bara sämre.

Sedan finns ju förstås möjligheten att de med kroppsliga sjukdomar har fått psykiska besvär av sjukskrivningen, som är obehandlade och att det skapar problem.