Ett par minuter senare eskorterar jag en lättad Jimmy ut från Enheten och fram till sjukhusets entré, där vi tar avsked.

Det stör mig en smula att hans första – och kanske enda – intryck av psykiatrin blev så avskräckande och absurt.

Om han någonsin skulle utveckla svåra psykiat­riska problem har jag svårt att tänka mig att han skulle våga sätta sin fot på akuten igen.

Med tanke på hur systemet är uppbyggt kan jag inte låta bli att misstänka att det är det som är hela poängen.

Läs mer i Läkartidningen.

Kommentarer   
Admin1
#1 Admin1 2018-10-29 19:41
Psykiatrin i USA är ofta privat och helt annorlunda än i Sverige. En del kritiker mot psykiatrin i Sverige kritiserar egentligen psykiatrin i USA för de har importerat argumenten därifrån. I USA behandlar psykiatrin mest psykiskt friska. Bara 6 % av en psykiatrikers patienter i USA har varit inlagda och för psykologerna 2 %. Det beror nog på att vården är privat och man tar emot alla som kommer. En person med schizofreni kan träffa psykiatern varannan vecka även om personen jobbar. I Sverige träffar man psykiatern 1,6 gånger per år. Vissa kanske träffar psykiatrin för lite i Sverige men psykiatern varannan vecka är onödigt för nästan alla. Psykiatrikerna räcker inte till till det, men i Sverige träffar man en sjuksköterska 16 gånger per år i snitt. Det är rätt nivå tycker jag.
Citera
Lägg till kommentar