Socialstyrelsen har kartlagt de specialenheter som behandlar personer med missbruk/beroende av alkohol och andra droger.

Behandling av missbruk och missbruksrelaterade problem bedrivs såväl av socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården som av privata vårdföretag och ideella organisationer.

Statistiken som gäller en viss mätdag (1 april 2003) redovisar bl.a utbudet av insatser - t.ex behandlingar för olika typer av missbruk och behandlingar för särskilda målgrupper. Antalet klienter/patienter i missbruksbehandling redovisas också tillsammans med länsvis uppdelad statistik.

3 038 missbrukare med allvarliga psykiska störningar fanns under behandling.

23 procent vårdenheterna har specialverksamhet för missbrukare med allvarlig psykisk störning.

Läs mer i Socialstyrelsens sammanfattning.

Inrätta en statlig riksinstitution för de mest vårdkrävande psykpatienterna föreslår landstinget Gävleborg.

Vården skulle bli bättre och mer kostnadseffektiv, anser Ulf Nyrén, som utrett psykiatrin i länet. Gävleborg har ett par sådana ”extremt särskilt vårdkrävande” patienter.

Den ena kräver ensam tolv årsarbetare runt sig, den andra vårdas i Säter till en kostnad av 8 000 kronor per dygn.

Från Landstingsvärlden

Blir så svårt sjuka remitterade till universitetssjukhus för utredning av diagnos och behandling?

Jag ställde frågan till Ulf Nyren, som svarade: Jag kan inte svara på vilka åtgärder som vidtagits för resp. patient då jag helt enkelt inte vet och skall inte heller veta.

Mitt förslag om ett särskilt omhändertagande av denna lilla grupp mycket svårt sjuka patienter har som utgångspunkt att det måste gå att göra mer om man bygger upp några specialenheter i landet och kompetensutvecklar för just dessa patientkategorier. Det sätt som vi idag vårdar dessa fåtal patienter inom resp. landsting tror jag inte är optimalt utifrån vare sig kvalitet eller kostnadseffektivitet.

Jag uppfattar din fråga på det sättet att du liksom jag är lika angelägen om att ge dessa patienter den bästa tänkbara vård och behandling.

Vänliga hälsningar

Ulf Nyrén

Bra vård för allvarligt psykiskt sjuka finns, men få har tillgång till den, visar en avhandling av Lisbeth Lindell i våras.

Situationen för allvarligt psykiskt sjuka människor i samhället kan förbättras.

Det finns bra behandlings- och rehabiliteringsformer och sociala metoder men få har tillgång till dessa av ideologiska och ekonomiska skäl.

Avhandlingen heter "Mellan frisk och sjuk En studie av psykiatrisk öppenvård".

Socialstyrelsen har ett register över nyinjuknade i schizofreni sedan 2001.

Det är frivilligt att ingå. Årligen insjuknar ca 800 personer i schizofreni i Sverige.

Registret ska ge en översiktlig bild av insjuknandet över landet och en mer detaljerad bild av skillnader i vårdinsatser, följsamhet till nationella riktlinjer, behandlingsresultat/prognos , frekvens biverkningar och komplikationer.

På Aktuellt i början av veckan presenterades hur bra det var att i förhand avtala med vården när en person med svår psykisk sjukdom var mogen för tvångsvård. I samband med detta kunde också avtalas i förväg vad tvångsvården skulle bestå av. RSMH har propagerat för detta också i en ledare tidigare i år. Men sanningen att det är tveksamt att det har någon positiv effekt framkom ej i TV.

Det engelska vårdprogrammet för schizofreni, som kom i november 2002 rekommenderar också denna sorts avtal, som kallas där för advanced directives.

Det har i år kommit en engelsk randomiserad studie i Br. J. Psychiatry, som visar att förtida direktiv (advanced directives) vid allvarlig psykisk sjukdom inte ger ett förbättrat vårdresultat efter 12 månader.

Eftersom effekten är oklar är det sannolikt bättre att fokusera på att införa behandlingar, som man vet ger effekt och då främst kognitiv beteendeterapi. Förtida direktiv bör läggas åtsidan tills effekten är bevisad.

Källa:

Papageorgiou A, King M, Janmohamed A, Davidson O, Dawson J
Advance directives for patients compulsorily admitted to hospital with serious mental illness. Randomised controlled trial.
Br J Psychiatry. 2003 Jun;182:548-9

Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 % vid många sjukdomar t.ex. astma och hjärtsvikt.

Att inte ta sin medicin har liknande omfattning. Ärftliga variationer kan ge biverkningar eller ingen effekt alls hos 10-30 %.

Detta leder till fördyringar för samhället eftersom många som behandlas inte har sjukdomen eller inte får någon effekt.

En möjlig utveckling i framtiden kan bli att läkemedelsföretag sköter hela behandlingen och tar bara betalt för de som får effekt av behandlingen dvs garanterat behandlingsresultat.

Detta prövas redan i England och USA vid MS skriver Läkemedelsvärlden.

Vid schizofreni är nog feldiagnostiken under 10 %, men det kan finnas 10 % som behandlas utan få effekt av läkemedlen. Läkemedelsföretagens främsta insats skulle bestå här av att inkludera psykologiska behandlingar som kognitiv beteendeterapi. Inte säkert att det är intressant för dem.