Järnbrist kan kanske öka risken för akatisi.

Järnbrist har förslagits som en orsak till akatisi.

Turkiska forskare har därför jämfört personer med schizofreni med och utan akatisi samt friska normalpersoner, som kontrollgrupp.

Järnnivåerna i blod var signifikant lägre för de med schizofreni, även utan akatisi jämfört med kontrollgruppen.

De med akatisi hade signifikant lägre järnnivåer jämfört med de med ingen akatisi.

Samma sak som för järnnivåerna gällde för ferritin, som lagrar järn i kroppen. Resultaten stöder att det finns ett samband mellan järnnivåerna i kroppen och akatisi.

Kommentar:

Nu skall du inte börja äta järntabletter om du lider av akatisi. Kontakta istället läkaren och du föreslår att ditt blodvärde kontrolleras - kan göras på vårdcentral. Om du lider av järnbrist kan läkaren skriva ut järntabletter åt dig. Eftersom det verkade som alla med schizofreni hade lägre järnvärden kan det kanske vara bra att ta ett kosttillskott, som Vitaplex-mineral (finns på apotek) för att förebygga järnbrist. Det innehåller dagsbehovet av vitaminer och många mineraler inklusive järn.

Källa:

Kuloglu M, Atmaca M, Ustundag B, Canatan H, Gecici O, Tezcan E.
Serum iron levels in schizophrenic patients with or without akathisia.
Eur Neuropsychopharmacol 13(2):67-71 (2003)

Några klassiska och atypiska antipsykotika kan ha bieffekter på glukos och kolesterolnivåerna i blodet säger forskare.

101 patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom fick i en dubbelblind randomiserad studie Leponex, Zyprexa, Risperdal eller Haldol i en fix dos i 8 veckor, men sedan fick dosen variera mellan individer i ytterligare 6 veckor.

Fasteglukos och kolesterol mättes. Leponex och Haldol höjde blodglukos inom 8 veckor, medan det för Zyprexa tog 14 veckor.

Ingen signifikant höjning sågs för Risperdal. Glukoshöjningen var abnormal hos 14 % någon gång under studien (n=6 Leponex, n=4 Zyprexa, n=3 Risperdal och n=1 Haldol).

Kolesterol höjdes för Leponex och Zyprexa efter 8 veckor, men var förhöjd för Leponex också efter 14 veckor. Här låg höjningen inom normalområdet.

Eftersom diabetes och högt kolesterol innebär en allvarlig riskfaktor bör de som behandlar schizofreni vara medveten om detta.

Kommentar:

Att mäta glukos och kolesterol kommer nog bli rutin snart, eftersom risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är förhöjd vid schizofreni. I England så skall den fysiska hälsan regelbundet kontrolleras hos distriktsläkare p.g.a detta.

Källa:

Lindenmayer, J-P., Czobor, P., Volavka, J., Citrome, L., Sheitman, B., McEvoy, J.P., Cooper, T.B., Chakos, M. och Jeffrey A. Lieberman, J.A.
Changes in Glucose and Cholesterol Levels in Patients With Schizophrenia Treated With Typical or Atypical Antipsychotics
Am J Psychiatry 160:290-296, (2003)

Naturmedel används av 40 % av befolkningen mer eller mindre regelbundet. Läkare anses ha otillräckliga kunskaper om dem, då de förutom att ge effekt kan ge biverkningar och störa effekten av andra läkemedel (interaktioner).

Gingko (demens), johannesört (nedstämdhet) och dvärgpalm (prostatabesvär) har mer positiv effekt än negativa effekter. För ginseng och Echinacea (röd solhatt) är bevisen sämre. I Tyskland har ett naturmedel med kava förbjudits efter leverskador.

Johannesörtsmedel verkar ha effekt vid mild till måttlig depression. Allvarliga men mycket sällsynta biverkningar är fotosensibilisering och mani hos personer, som löper risk för det.

De kan sänka blodnivåerna av antikoagulantia, p-piller och antivirusmedel. Kombination med selektiva serotoninupptagshämmare (SSRI) t.ex. Cipramil, Zoloft mfl kan leda till serotonergt syndrom, speciellt hos äldre.

Kommentar:

Andra receptfria medel som rapporterats ha effekt vid depression är motion 30-60 minuter 3 gånger i veckan samt 3 kapslar Omega-3 dagligen. Om besvären inträffar höst och vinter kan det vara viktigt att få så mycket ljus (helst dagsljus), som möjligt under dagen, då det höjer serotoninnivåerna i hjärnan. Det finns också en liten undersökning som hävdar att mineralet krom kan ha effekt. Det dagliga behovet av krom finns i multivitamin + mineral tabletter t.ex. Vitaplex - mineral.

Källa:

Mattsson,K och Nilsson, I.
Örtmediciner har både effekter och biverkningar.
Läkartidningen 99 5095-5097 (2002)

Viktökning är en biverkan, som uppmärksammats, särskilt för Leponex och Zyprexa. Men det finns möjlighet att lösa problemet. Schizofreni i sig ger ökad risk för viktökning, åldersdiabetes, högre blodglukos och förändringar i blodglukoskoncentrationen är fördröjda.

Nästan alla antipsykotika ger ökad risk för viktökning, glukosintolerans och åldersdiabetes (typ2).

Risken för åldersdiabetes är fördubblad vid schizofreni (drabbar 14 %).

Övervikt och störd glukosomsättning ger ökad risk hjärt-kärlsjukdomar mm.

Viktökning under 10 veckor:

0 kg Zeldox < Pacinol/Siqualone < Haldol < Risperdal < Hibernal < Mallorol < Zyprexa < Leponex 4,5 kg

Viktökningen är farligast om övervikt fanns tidigare eller om större grad av viktökning skett under 10 år.

Fasteglukosvärdet skall mätas årligen och ännu oftare för högrisk personer.

Vid varje läkarbesök bör vikten kontrolleras.

Om man dricker mycket eller har stora urinmängder, så kan det vara ett tecken på diabetes.

Har vikten ökat med 7 % och det finns riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som rökning, högt blodtryck, förhöjda triglycerider bör byte av antipsykotika övervägas.

Viktökning kan också fås av de flesta antidiabetikatabletter.

5-10 % lider av polydipsi (överdrivet drickande), som kan under dagen öka vikten upp till 4 kg.

Problem med glukosomsättningen bör skötas av internmedicinare eller distriktsläkare. (Ingen psykiatriker vill ägna sig åt sådant i Sverige)

Viktkontroll:

Sederande antipsykotika, som Leponex, Zyprexa, Hibernal, Mallorol kan ge viktökning på 14 kg/år vid fysisk inaktivitet. Viktigt här att reducera kaloriintaget.

Lindrig till moderat övervikt - reducera födointaget med 500 kalorier och 30 min träning/dag.

Patientutbildning om diet och motion sänkte viktuppgången för Zyprexa med 80 % i en studie med ganska få patienter dock.

Kognitiv beteendeterapi ger 7 % viktnedgång.

Viktväktarnas program har haft mild framgång, men resultaten är som för vanliga personer.

I Uppsala utvecklas ett dataprogram "Koll på maten"för att hjälpa de med psykossjukdomar med kost och motion.

Läkemedelsbehandling.

Läkemedelsbehandling mot övervikt vid schizofreni kan övervägas vid riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, stroke eller diabetes. Saknas dessa riskfaktorer så kan den ske vid BMI > 30 kg/m2. Ditt BMI kan du kalkylera här. Läkemedlen heter Reductil och Xenical.

Kombinationsterapier med läkemedel, som prövats vid schizofreni:

Zyprexa + magsårsmedicinen Nizax 50 % lägre viktuppgång.

Leponex + quetiapin (Seroquelantipsykotikum som används utomlands) gav 65 % viktnedgång under 10 månader.

Zyprexa + amantadin (Virofral) gav 50 % viktminskning.

Leponex + topiramat (Topimax) gav i ett fall 50 % viktnedgång under 5 månader. Topimax används normalt mot epilepsi.

Studierna ovan behöver kompletteras.

Källa:

W. Victor R. Vieweg, Robert A. Adler och Antony Fernandez
Weight control and antipsychotics: How to tip the scales away from diabetes and heart disease
Current Psychiatry online Vol 1 No 8 (Aug 2002)

Läkartidningen rapporterar om att risken för diabetes kan öka med Zyprexa.

Läs artikeln här

En färsk studie tyder på att rörelsestörningar kan vara en del av schizofrenin.

Det har visats genom att 37 personer med schizofreni i Indien, som aldrig fått antipsykotika studerats.

Ofrivilliga rörelser (dyskinesi) mättes vid två olika tillfällen med 18 månaders mellanrum och det var bara 43 %, som inte hade dessa.

Parkinsonism mättes på samma sätt och förekom aldrig vid något mättillfälle hos 45 %. Schizofrenisymptomen varierade över tiden, men samvarierade inte med dyskinesi eller parkinsonism.

Forskarna drar slutsatsen med bevis från magnetröntgen att det kan finnas en subgrupp av schizofreni med dyskinesier och avvikelse i hjärnans extrapyramidala systemet.

Kommentar:

Den här artikeln hävdar att extrapyramidala "biverkningar" kan finnas normalt hos många med schizofreni. Tidigare har det sagts av andra att alla extrapyramidala biverkningar av klassiska antipsykotika inte orsakats av antipsykotika utan kunde vara en del av sjukdomen. Det finns andra studier än denna, som också stöder detta. För dem som har dessa problem, så är klassiska antipsykotika kanske inte så lämpliga. Däremot kan de nya dopaminstabiliserande läkemedlen vara bra, de kan höja dopaminnivån i det extrapyramidala systemet och lindra dyskinesi och parkinsonism. Samtidigt så kan de sänka de höga dopaminnivåerna, som ger psykossymptom. I alla fall så beskrivs effekterna, även om det inte är så många patienter, som fått dopaminstabiliserare ännu.

Källa:

McCreadie RG, Padmavati R, Thara R, Srinivasan TN.
Spontaneous dyskinesia and parkinsonism in never-medicated, chronically ill patients with schizophrenia: 18-month follow-up.
Br J Psychiatry 2002; 181: 135-137