- Kategori: Biverkningar
Risken att få tardiv dyskinesi är lägre med atypiska än för klassiska antipsykotika, även för högrisk personer.
Risken med klassiska antipsykotika är fördubblad jämfört med atypiska. 240 personer över 45 år, som hade begynnande tardiv dyskinesi fick 110 (Risperdal, Zyprexa eller Seroquel) och 130 klassiska antipsykotika (Haldol eller Mallorol).
För personer med klassiska antipsykotika var förekomsten av tardiv dyskinesi 3 % vid 1 månad, 19 % vid 2 månader och 45 % vid 6 månader, medan motsvarande värden för atypiska var 1 %, 3 % resp. 24 %.
Personerna i gruppen med atypiska medel var äldre och hade fler allvarliga extrapyramidala symptom.
Studien stöder att atypiska medel skall användas till individer mycket känsliga för tardiv dyskinesi men att de inte är helt riskfria på denna punkt.
Kommentar:
Klozapin (Leponex) ger ej tardiv dyskinesi och används i Sverige när tecken på tardiv dyskinesi uppstår. Riskgrupper för tardiv dyskinesi bör nog få atypiska antipsykotika, vilket borde innebära bl.a. äldre som har en förhöjd risk. En nackdel är att studien varade bara i 6 månader, eftersom resultatet för atypiska medel efter ett år hade varit intressant.
Källa:
Dolder CR, Jeste DV
Incidence of tardive dyskinesia with typical versus atypical antipsychotics in very high risk patients
Biol Psychiatry 15 1142-5 (2003)
- Kategori: Biverkningar
Psykos och manodepressiv sjukdom ökar risken för kardiovaskulär sjukdom och diabetes. Livsstilen en bidragande faktor.
Patienter med risk för diabetes bör följas regelbundet avseende viktförändringar, fasteblodglukos, blodfetter och blodtryck.
Excessiv viktökning bör motverkas.
Kardiovaskulär sjuklighet uppträder ofta parallellt med diabetesutvecklingen och bör motverkas genom kardiovaskulär prevention följande allmänna riktlinjer.
En förbättrad livsstil avseende kost, fysisk aktivitet och social aktivering kan sannolikt gynnsamt påverka riskprofilen vid psykisk sjukdom.
Källa:
Stig Attvall, Björn Eliasson och Peter Nilsson
Ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och diabetes hos psykiskt sjuka Livsstilen en bidragande faktor
Läkartidningen 100, 2353-2355 (2003)
- Kategori: Biverkningar
Två studier vid University at Buffalo i USA har undersökt förekomsten av diabetes och besläktade sjukdomar vid schizofreni och bipolär sjukdom och kommit fram till det är inte antipsykotika utan grundsjukdomen som utlöser diabetes.
Fynden tyder snarare på att atypiska antipsykotika kan ha en skyddande effekt mot diabetes.
Forskarna föreslår att den psykiatriska vården måste börja rutinmässigt screena efter diabetes, högt blodtryck och övervikt. De föreslår också att psykisk sjukdom skall vid sidan av diabetes i släkten anses vara en primär riskfaktor.
Studien är baserad på 569 slumpmässigt utvalda patienter, som vårdades mellan 1940 och 1950 d.v.s innan antipsykotika fanns. Diabetes uppstod hos 21 % (2 %) dvs 10 gånger högre än hos allmänheten på den tiden. Incidensen av högt blodtryck var 29 % (16,5 %) och övervikt var 28 % (22 %). Inom parentes siffrorna för normalbefolkningen.
I en annan studie matchades patienterna ovan med 569 patienter från 1999-2002, som behandlades med atypiska antipsykotika. Diabetes fanns hos 10 % dvs 50 % lägre än utan antipsykotika. Risken för diabetes har för normalpersoner samtidigt ökat kraftigt sedan 50-60-talet. Högt blodtryck fanns hos 16 % (7,2 %) medan det förr var dubbelt så högt.
En teori varför antipsykotika har en skyddande effekt är att förhöjningen av kortison, som förekommer vid psykos och mani reduceras.
En sak som ökade med atypiska antipsykotika var övervikten till 69 % medan den hos allmänheten var 37 %.
Statistiken stödde ett samband mellan flera psykofarmaka, (antipsykotika, antidepressiva, epilepsimedicin och humörstabiliserare) och övervikt vid svår psykisk sjukdom.
Forskarna anser att fokusen på diabetes måste vara större i vården av denna sjukdom.
Kommentar:
Tidigare har det varit känt att schizofreni i sig har en ökad risk för diabetes och att störd blodsockeromsättning förekommer. Likväl är resultaten överraskande. Att göra studier tillbaka i tiden anses inte ge lika säkra resultat, som att göra studier på patienter idag. En nackdel är också att inte klassiska antipsykotika studerades, eftersom de kan vara så att de ger ännu mindre risk för diabetes.
Intressant är teorin att antipsykotika kan minska risken för diabetes, genom att behandla de psykotiska symptomen. De som får bara delvis effekt av antipsykotika borde enligt detta ha en ökad risk för diabetes än de som får full effekt.
Denna studie väcker många frågor, men kan vara ett betydelsefullt steg på vägen för att minska förekomsten av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar samt dödligheten av dessa vid schizofreni.
Källa:
Anti-Psychotic Drugs May Reduce -- Not Increase -- Risk of Diabetes in Mentally Ill Patients, UB Studies Show
University at Buffalo
- Kategori: Biverkningar
Antidepressiva medlet Edronax kan kanske reducera viktökningen av Zyprexa med 50 %.
Nya atypiska antipsykotika kan oftast ge problem med kraftig viktökning.
Då aptitnedsättande läkemedel finns som ökar noradrenalineffekten, har en undersökning gjorts om det antidepressiva medlet reboxetin (Edronax), som ökar noradrenalin genom återupptagshämning, kan minska viktuppgången av Zyprexa.
En randomiserad dubbel-blind undersökning gjordes på 26 patienter under 6 veckor och med Zyprexa dosen 10 mg och Edronax dosen 4 mg.
10 patienter i vardera gruppen fullföljde och gruppen med Edronax fick 50 % lägre viktuppgång. I Edronaxgruppen fick bara 2 personer en signifikant viktökning på 7 %, medan i andra gruppen var det 7 personer.
Slutsatsen är att Edronax kan kanske reducera viktuppgången av Zyprexa vid schizofreni och att aktivering av adrenerga systemet kan kanske reducera viktuppgången av atypiska antipsykotika.
Kommentar:
Svagheten i studien är att patientantalet var ganska litet samt att inga mätningar på psykotiska symptom under studien gjordes. Tidigare har visats att diet och motion kan minska viktuppgången med 80 % för Zyprexa. Det finns en magsårsmedicin Nizax, som kan också halvera viktuppgången. SSRI-antidepressiva kan ge viss viktuppgång och särskilt då Seroxat. Eftersom depression är vanligt, kan det vara bra att veta att Edronax kan troligen också motverka viktuppgången och kan därmed kanske bli ett bra alternativ vid behandling av depressioner vid schizofreni.
Källa:
Poyurovsky, M., Isaacs, I., Fuchs, C., Schneidman, M., Faragian, S., Weizman, R., och Weizman, A.
Attenuation of Olanzapine-Induced Weight Gain With Reboxetine in Patients With Schizophrenia: A Double-Blind, Placebo-Controlled Study
Am J Psychiatry 160:297-302, 2003
- Kategori: Biverkningar
Järnbrist kan kanske öka risken för akatisi.
Järnbrist har förslagits som en orsak till akatisi.
Turkiska forskare har därför jämfört personer med schizofreni med och utan akatisi samt friska normalpersoner, som kontrollgrupp.
Järnnivåerna i blod var signifikant lägre för de med schizofreni, även utan akatisi jämfört med kontrollgruppen.
De med akatisi hade signifikant lägre järnnivåer jämfört med de med ingen akatisi.
Samma sak som för järnnivåerna gällde för ferritin, som lagrar järn i kroppen. Resultaten stöder att det finns ett samband mellan järnnivåerna i kroppen och akatisi.
Kommentar:
Nu skall du inte börja äta järntabletter om du lider av akatisi. Kontakta istället läkaren och du föreslår att ditt blodvärde kontrolleras - kan göras på vårdcentral. Om du lider av järnbrist kan läkaren skriva ut järntabletter åt dig. Eftersom det verkade som alla med schizofreni hade lägre järnvärden kan det kanske vara bra att ta ett kosttillskott, som Vitaplex-mineral (finns på apotek) för att förebygga järnbrist. Det innehåller dagsbehovet av vitaminer och många mineraler inklusive järn.
Källa:
Kuloglu M, Atmaca M, Ustundag B, Canatan H, Gecici O, Tezcan E.
Serum iron levels in schizophrenic patients with or without akathisia.
Eur Neuropsychopharmacol 13(2):67-71 (2003)
- Kategori: Biverkningar
Några klassiska och atypiska antipsykotika kan ha bieffekter på glukos och kolesterolnivåerna i blodet säger forskare.
101 patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom fick i en dubbelblind randomiserad studie Leponex, Zyprexa, Risperdal eller Haldol i en fix dos i 8 veckor, men sedan fick dosen variera mellan individer i ytterligare 6 veckor.
Fasteglukos och kolesterol mättes. Leponex och Haldol höjde blodglukos inom 8 veckor, medan det för Zyprexa tog 14 veckor.
Ingen signifikant höjning sågs för Risperdal. Glukoshöjningen var abnormal hos 14 % någon gång under studien (n=6 Leponex, n=4 Zyprexa, n=3 Risperdal och n=1 Haldol).
Kolesterol höjdes för Leponex och Zyprexa efter 8 veckor, men var förhöjd för Leponex också efter 14 veckor. Här låg höjningen inom normalområdet.
Eftersom diabetes och högt kolesterol innebär en allvarlig riskfaktor bör de som behandlar schizofreni vara medveten om detta.
Kommentar:
Att mäta glukos och kolesterol kommer nog bli rutin snart, eftersom risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är förhöjd vid schizofreni. I England så skall den fysiska hälsan regelbundet kontrolleras hos distriktsläkare p.g.a detta.
Källa:
Lindenmayer, J-P., Czobor, P., Volavka, J., Citrome, L., Sheitman, B., McEvoy, J.P., Cooper, T.B., Chakos, M. och Jeffrey A. Lieberman, J.A.
Changes in Glucose and Cholesterol Levels in Patients With Schizophrenia Treated With Typical or Atypical Antipsychotics
Am J Psychiatry 160:290-296, (2003)