Psykisk sjukdom och funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi.

Dålig ekonomi är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa och de negativa faktorerna förstärker varandra.

Reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges en rimlig möjlighet att ta sig ur denna onda spiral, skriver Anki Sandberg och Birgit Hansson.

Läs mer i Dagens Samhälle.     

Kommentar  
Sjukskriven som sjukskriven lika illa om det är psykiskt eller inte. Det finns dock många enkla jobb åt en psykiskt handikappad, städning t.ex. Det skulleminska kostnaderna för samhället ytterligare.
Det kan gå att få pengar via fonder. En här får tydligen 30000 kr per år, vilket ju är ganska bra. Har dock själv inga problem.
Så sant! Inte blir det många kronor över dagarna innan nästa gång pengarna kommer.
Mitt ständiga problem!
Ja, dålig ekonomi kan verkligen leda till stress och oro. Jag betraktar det som mitt största problem.
Personliga assistenterna för handikappade kostar nog lika mycket som man sparade in på att stänga mentalsjukhusen. Så kroppsliga handikapp har fått mer statliga pengar och psykiska handikapp får väldigt lite statligt stöd numera.
Fysiskt sjuka som måste ha personliga assistenter får kosta nästan vad som helst.
Fast när det har missbrukats har det blivit indragningar. Kan inte tänka mig att psykiskt sjuka kostar lika mycket, men vi är så enormt många och antalet bara ökar.
När Staten lade ner mentalsjukhusen, så blev det en besparing på säkert 40 miljarder per år. Med tanke på detta borde det finnas särskilda behovsprövade bidrag för svårare psykiskt funktionshindrade att ansöka om. Det kan bli svår ekonomisk situation för vissa på gruppboende och det skrevs om anhöriga som fick skjuta till 3000-4000 kr per månad på grund av detta. Man kan se det som ett sätt att med bidrag kunna minska en persons stress. När hemmet eller gruppboende blivit "mentalsjukhus" måste samhällets stödformerna utvecklas också och anpassas efter en ny situation.