Jessica Gracias, doktorand, och forskargruppsledare Carl Sellgren Majkowitz, Karolinska institutet.

Svenska forskare har visat att personer med schizofreni har för hög bortgallring av nervcellskopplingar.

– Nu fortsätter vi att screena ett stort antal olika läkemedel för att hitta kandidater som kan motverka synapsgallring. Samtidigt fortsätter vi att försöka ta reda på ännu mer i detalj om sjukdomsmekanismerna, säger Carl Sellgren Majkowitz.

Läs mer hos Läkemedelsvärlden. Tack Modesty för tipset!

Vid autism är bortgallringen för liten och då blir det inlärningssvårigheter för nya minnen får inte plats.

Nyponneuron E. Boldog et al., Nature Neuroscience 10.1038 (2018)

En grupp forskare i Ungern har studerat skillnaden mellan hjärnvävnad från det yttersta lagret i hjärnbarken hos möss och människor, och upptäckte en helt okänd typ av hjärnceller i människohjärnan.

Hjärnbarken tar bland annat hand om högre funktioner som tankeprocesser, inlärning och abstrakt tänkande.

Forskarna har döpt de nyupptäckta cellerna till “nyponneuron” eftersom de är formade som en buske med många tätt förgrenade utlöpare.

Nyponneuronen är så kallade hämmande neuron, som styr signalströmmen mellan andra hjärnceller, ungefär som trafiksignaler.

Nu ska forskarna kartlägga neuronernas exakta roll och undersöka om de har betydelse vid psykiska sjukdomar som schizofreni och depression.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap.

Amerikanska forskare har undersökt varför vi inte alltid säger som det är till doktorn om livsstil och medicinering.

Det som var allra vanligast att undanhålla var att man inte höll med om eller inte förstod läkarens rekommendationer.

Ohälsosamma matvanor var också vanligt att tiga om, en dryg femtedel av deltagarna hade gjort det minst en gång.

Nästan lika vanligt var det att inte ta sina läkemedel som rekommenderat och hålla tyst om detta, eller att ljuga om brist på fysisk aktivitet.

Läs mer i Läkemedelsvärlden.

Professor Cameron S Carter

Unga som nyligen fått schizofreni visar inte tecken på kognitiv försämring eller störningar av hjärnans utveckling under de första åren efter psykosen visar en ny studie.

Den kognitiva försämringen kommer alltså före insjuknandet i psykos.

Efter psykosen sågs en liten förbättring av kognitiv förmåga, som också ses hos helt friska.

Antipsykotika gav heller ingen försämring av kognitiv förmåga.

Detta stödjer att schizofreni inte är en neurodegenerativ sjukdom, eftersom ingen försämring sker efter psykosen utan pekar mot en utvecklingsstörning av hjärnan.

Läs mer hos Medscape.

En studie med magnetröntgen på 218 personer med schizofreni visade att hjärnförändringarna varierade mycket mellan individer, så mycket att förändringarna framstod som individuella.

Som grupp skiljde sig de med schizofreni från normalpersoner i främre delarna av hjärnan, cerebellum och temporala kortex.

Det var bara 2 % med schizofreni, som hade identiska förändringar.

Forskarna säger att schizofreni kan inte förstås genom att använda sig av medel patienter utan genom att studera individens förändringar i magnetröntgen.

Läs mer hos Psych Congress Network.

Psykosregistret har kommit med ett nytt intressant nyhetsbrev, som du kan läsa här.