Lars Helldin

Tänk dig att vara ensam och isolerad trots att det finns fullt av människor runt omkring dig.

Tänk att du har arbetsförmåga som ingen vill ha.

Många känner igen sig sedan tidigare men för de flesta kom det som en chock då Covid-19 drabbade landet.

Läs mer hos ttela.

Psykiatriker har en stor mängd diagnoser och inte tillräckligt med behandlingar.

Att jaga efter den dolda biologin som ligger bakom psykiska störningar kan hjälpa.

Läs mer i Nature.

Mycket läsvärd artikel.

Enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet verkar förekomsten av diagnosticerad psykos minska bland minoritetsgrupper i Sverige om de lever i områden där många ur samma minoritetsgrupp bor.

Läs mer hos Karolinska Institutet.

Mitt namn är Lars Helldin.

Jag är läkare och specialist i psykiatri, har arbetat på Näl och i NU-sjukvården sedan 1989.

Jag är docent i medicinsk psykologi vid Karlstads universitet.

Mitt specialområde är psykossjukdomar och främst schizofreni.

Läs mer i ttela.

En studie har gjorts där friska personer fått amfetamin för att höja dopamin, men de fick ej psykos.

Det tyder på att dopaminfrisättningen är noga reglerad i prefrontala kortex så rätt mängd frisätts.

För personer med schizofreni och som aldrig fått antipsykotika var dopaminfrisättningen felaktig och därför blev det för mycket dopamin.

Prefrontala kortex är ett område i hjärnan, där språk, känslor och minne sammanstrålar.

Läs mer hos MedicalXpress.

Amerikanska forskare har funnit att det finns två olika typer av schizofreni om magnetröntgen bilder på hjärnan studeras med en teknik, som justerar för vissa avvikelser, som ålder, kön mm.

Den första typen hade mindre volym av grå substans medan den andra typen, som utgjorde 40 % hade nästan helt normala hjärnor.

Hos sista gruppen var hjärnans striatum förstorad, men kliniskt sett skilde den sig inte från första typen.

Det var enbart magnetröntgen, som skilde dem åt.

Läs mer hos Science Daily.