Forskaren Anna Falk, Karolinska Institutet

Kan transplantation av omprogrammerade stamceller bli en framtida behandling mot psykiatriska sjukdomar?

Än har grundforskningen långt kvar – men framstegen är snabba.

Läs mer hos Vetenskapsradion. Tack boe för tipset!

Risken för autism och depression hos en person ökar om hens mamma under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektion.

Det visar en stor svensk observationsstudie på närmare 1,8 miljoner barn.

Däremot fanns det ingen koppling mellan sjukhusinläggning med infektionsdiagnos under graviditet och två andra studerade psykiatriska diagnoser hos barnen: bipolär sjukdom och psykos, inklusive schizofreni.

Läs mer hos forskning.se.

Jessica Gracias, doktorand, och forskargruppsledare Carl Sellgren Majkowitz, Karolinska institutet.

Svenska forskare har visat att personer med schizofreni har för hög bortgallring av nervcellskopplingar.

– Nu fortsätter vi att screena ett stort antal olika läkemedel för att hitta kandidater som kan motverka synapsgallring. Samtidigt fortsätter vi att försöka ta reda på ännu mer i detalj om sjukdomsmekanismerna, säger Carl Sellgren Majkowitz.

Läs mer hos Läkemedelsvärlden. Tack Modesty för tipset!

Vid autism är bortgallringen för liten och då blir det inlärningssvårigheter för nya minnen får inte plats.

Amerikanska forskare har undersökt varför vi inte alltid säger som det är till doktorn om livsstil och medicinering.

Det som var allra vanligast att undanhålla var att man inte höll med om eller inte förstod läkarens rekommendationer.

Ohälsosamma matvanor var också vanligt att tiga om, en dryg femtedel av deltagarna hade gjort det minst en gång.

Nästan lika vanligt var det att inte ta sina läkemedel som rekommenderat och hålla tyst om detta, eller att ljuga om brist på fysisk aktivitet.

Läs mer i Läkemedelsvärlden.

Nyponneuron E. Boldog et al., Nature Neuroscience 10.1038 (2018)

En grupp forskare i Ungern har studerat skillnaden mellan hjärnvävnad från det yttersta lagret i hjärnbarken hos möss och människor, och upptäckte en helt okänd typ av hjärnceller i människohjärnan.

Hjärnbarken tar bland annat hand om högre funktioner som tankeprocesser, inlärning och abstrakt tänkande.

Forskarna har döpt de nyupptäckta cellerna till “nyponneuron” eftersom de är formade som en buske med många tätt förgrenade utlöpare.

Nyponneuronen är så kallade hämmande neuron, som styr signalströmmen mellan andra hjärnceller, ungefär som trafiksignaler.

Nu ska forskarna kartlägga neuronernas exakta roll och undersöka om de har betydelse vid psykiska sjukdomar som schizofreni och depression.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap.

En studie med magnetröntgen på 218 personer med schizofreni visade att hjärnförändringarna varierade mycket mellan individer, så mycket att förändringarna framstod som individuella.

Som grupp skiljde sig de med schizofreni från normalpersoner i främre delarna av hjärnan, cerebellum och temporala kortex.

Det var bara 2 % med schizofreni, som hade identiska förändringar.

Forskarna säger att schizofreni kan inte förstås genom att använda sig av medel patienter utan genom att studera individens förändringar i magnetröntgen.

Läs mer hos Psych Congress Network.