Medicinska tidskrifter och lärare är inte bra på att ändra läkares beteende.
Mycket av vidareutbildningen av läkare är bortkastad tid och pengar.
Kanadensiska forskare har tagit fram en metod "knowledge translation". Förhoppningen är att nya medicinska rön snabbare skall omsättas i praktiken.
Knowledge translation använder en mängd olika metoder för att få en förändring.
Den används i det dagliga arbetet med hjälp av olika informationsverktyg snarare än som föreläsningar.
Den enskilde läkaren är inte målet utan team, hälsosystem, befolkningen och beslutsfattare.
Till skillnad från tidigare vidareutbildning, riktar sig knowledge translation även till patienter. Patienter kan vara mer öppna för förändringar och kan få läkaren att ändra sig.
Kommentar:
5 år tar det för ett nytt medicinskt rön för att få fullt genomslag. Alldeles för lång tid och bör krympas. Den enskilde patientens kunskaper verkar bli allt viktigare för den vård som den enskilde får. I Sverige finns sedan länge ganska omfattande patienträttigheter, som ger den enskilde patienten rätt till medinflytande över sin vård. Den nya knowledge translation modellen innebär att patienten skall bli en slags vårdutvecklingschef över sin egen vård och se till att nya rön, som kommer inkluderas i behandlingen.
De med schizofreni kan ha kognitiva störningar och ha svårt att utnyttja sina lagstiftade patienträttigheter, vilket kan leda till en sämre vård. Alla med schizofreni är mer eller mindre omyndigförklarade allmänt sett och även i vården. Därför måste lagstiftningen stärkas så att patientorganisationer får ett större inflytande över vårdens innehåll här. Stat eller landsting bör ekonomiskt stödja patientföreningar av denna typ, då de företräder individuella intressen som annars inte har någon chans att få sina rättigheter tillgodosedda.
Källa:
Richard Smith
From publication to change
BMJ 2003;327 (5 July)