epigenetik 

Klicka på bilden för att få den större.

För att få schizofreni krävs genförändringar, som ökar risken att drabbas av schizofreni, men insjuknandet orsakas av miljöfaktorer som ännu är okända.

Starka bevis finns nu att miljöfaktorer ger epigenetiska förändringar av generna (t.ex metylering av DNA), vilket gör att genernas funktion förändras t.ex produktion av specifika proteiner ändras, vilket ger symptomen. 

50 % av de epigenetiska förändringarna i hjärnan kan också märkas utanför hjärnan i samma gen t.ex i vita blodkroppar och mätas där.

Förändringar i hur generna uttrycks har mätts både i hjärna och utanför hjärnan efter antipsykotikabehandling vid både akut psykos och symptomfrihet.

På avlidna personer har mätts att genuttrycket ändras efter hur lång tid man varit sjuk.

Det verkar som genuttrycket förändras av antipsykotika, men också av hur sjuk man är och förändringar sker ständigt. 

Därför kan mätningar av uttryck av generna utanför hjärnan ha betydelse för diagnos, prognos och behandlingseffekten. (Hämtat ur Introduction av artikeln).

Läs mer hos Translational Psychiatry

Kommentar  
Det som är väldigt intressant med de epigenetiska förändringarna, som kan utlöst schizofreni och sedan fortsätter att finnas kvar, men förändras är att de kan ge möjlighet att kanske bota sjukdomen och lindra sjukdomsförloppet. Det kan gå att radera epigenetiska förändringar med vissa enzymer. Förlorad antipsykotikaeffekt kan också gå att återfå. Väldigt spännande detta, men mycket forskning återstår. Det här är nog den mest hoppfulla forskningen om schizofreni idag.