- Kategori: Nya rön
Forskare studerar nu hur man tidigt kan upptäcka och behandla schizofreni för att därmed kunna mildra och kanske rent av stoppa sjukdomsförloppet.
De, som har tidiga tecken på att kanske få schizofreni undersöks med olika metoder för att man skall hitta ett säkert sätt att förutspå vilka, som kan senare få schizofreni.
Kognitiva störningar kan uppträda månader eller år innan insjuknandet.
Forskarna hoppas att om man kan förbättre kognitionen, så kan kanske psykosen förhindras.
Läs mer på Medical News Today.
- Kategori: Nya rön
Vid schizofreni finns en minskning i mönstret av hjärnans elektriska aktivitet, som är kopplad till inlärning och minne.
Forskare i USA och Sverige har identifierat i musens hjärnvävnad en molekylär påslagningsknapp, som kan öka styrkan på detta elektriska mönster.
Neuregulin-1, som finns i hjärnan ökar dessa signaler. Genom denna nya upptäckt tror man att det kanske kan gå att få fram antipsykotika, som verkar på ett helt nytt sätt.
Läs mer på NIH News.
- Kategori: Nya rön
Låga betyg i skolan kan tyda på en ökad risk att senare få schizofreni.
Engelska och svenska forskare följde mer än 900000 barn födda mellan 1973 och 1983.
Vid det lägsta betyget, så fördubblades risken för att senare drabbas av schizofreni.
Forskarna säger att det inte enbart beror på intelligens utan på dålig närvaro, engagemang, minne och uppmärksamhet liksom organisation, kreativitet, flit och socialförmåga.
Läs mer på BBC News. Om man har dåliga betyg ökar risken för att få schizofreni från 1 % till 2 %, vilket inte är så mycket egentligen.
- Kategori: Nya rön
Medscape har ett intressant referat från en kongress för amerikanska psykiatrer.
Schizofreni är en livslång sjukdom hos 90 %, men 10 % tillfrisknar alltså.
Negativa och kognitiva symptom är mer skadliga än positiva symptom.
Genetiska faktorer orsakar ungefär 80 % av sjukdomsfallen.
Schizofreni beror inte på för mycket dopamin i hjärnan utan det är fortfarande oklart vart felet ligger.
Leponex och Seroquel har minst risk för extrapyramidala biverkningar.
Det pågår utveckling av läkemedel mot kognitiva brister, men det räcker kanske inte bara med läkemedel utan det kanske också behövs träningsprogram för hjärnan - kognitiv rehabilitering.
Ett nytt antipsykotika asenapin, som snart kommer verkar ge effekt på både positiva och negativa symptom med liten viktuppgång och påverkan på prolaktin.
Läs mer på Medscape.
- Kategori: Nya rön
I familjer där schizofreni förekommer har bara ungefär 6,5 % av släktingarna schizofreni, medan resten är friska.
För att kunna spåra schizofrenigenerna, som också kan finnas hos de friska släktingarna har forskare studerat olika personlighetsdrag, som associeras med schizofreni.
De drag, som studerades hos de friska släktingarna var svårigheter att följa långsamt rörliga objekt med ögonen, syntaxfel eller idiosynkratisk användning av språk, små avvikelser i mittlinjen på ansiktet och svårigheter att filtrera bort ljud och annan irrelevant stimuli.
Dessa drag är mycket vanligare än normalt i familjer med schizofreni.
Idiosynkratisk användning av språket (liknar tankestörning vid schizofreni) uppträder hos 37 % hos friska förstagradssläktingar.
När de olika dragen adderas så är de potentiellt genbärande släktingarna nära 50 %, vilket stämmer med en dominant gen och mycket högre än de 6,5 %, som drabbats av schizofreni.
Läs mer i ScienceDaily.
- Kategori: Nya rön
Personer med schizofreni, där ingen i familjen haft sjukdomen, har funnits ha åtta gånger fler spontana mutationer jämfört med normalpersoner och ofta i gener som påverkar hjärnans utveckling.
Inga spontana mutationer fanns hos personer med schizofreni, där sjukdomen gick i familjen.
Fyndet stöder att ovanliga, spontana mutationer troligen bidrar till sårbarheten för schizofreni för personer, där schizofreni inte finns i familjen.
Läs mer i Science News.