Inte så sjuk som du tror...

Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom: 

Inlagd:   6,4 dagar
Läkarbesök:  1,4
Sköterskebesök: 18,6
Kuratorbesök:    1,2
Annan personal:  6,3

199 personer i Sverige år 2007. Läs mer hos IHE.

50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.

Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.

Senaste forumpostningar

Skriklåda

Miika Profilbild Miika - 22 minuter sedan

God morgon Nisse!

Jocke Profilbild Jocke - 2 timmar sedan

Ja du Nisse! är det full sprutt på gubben nu? lol

Nissegossen Profilbild Nissegossen - 2 timmar sedan

God morgon Jocke och Miika! :old

Jocke Profilbild Jocke - 3 timmar sedan

God morgon!

Nissegossen Profilbild Nissegossen - 3 timmar sedan

God morgon wasp! :old

wasp Profilbild wasp - 3 timmar sedan

God morgon!!

Nissegossen Profilbild Nissegossen - 4 timmar sedan

:yaya :old

vnv Profilbild vnv - 8 timmar sedan

:sleep

vnv Profilbild vnv - 8 timmar sedan

:natti

vnv Profilbild vnv - 9 timmar sedan

(Börjar måndagkväll = 10 december, 2018..... & jag funderar på att sticka från stan då jag ogillar stora folksamlingar haha :D ....)

Skriklådan är bara för medlemmar

Hälften av unga i Norge blir återhämtade från schizofreni 

Skapad: 21 juli 2018 

Viktigt att få fram budskapet att schizofreni inte är en hopplös sjukdom säger professor Kenneth Hugdahl vid Universitetet i Bergen

Efter 4 år av olika behandlingar var 55 % delvist eller fullständigt återställda.

Resultatet är mycket bättre än vad tidigare angivits och inger hopp.

Genomsnittsåldern var 21 år för de som påbörjade studien.

Alla patienter hade fått psykosociala behandlingar, som sjukdomshantering, familjeutbildning och familjeintervention.

Alla hade fått gruppsamtal och en del hade fått KBT mot psykossymptom.

De hade också fått hjälp med att kunna arbeta.

De som tillfrisknade hade större motståndskraft för att hantera kriser och påfrestningar. Kanske kan behandling komma som stärker motståndskraften.

Att kunna lägga sjukdomen bakom sig och se framåt är viktigt för att kunna tillfriskna.

Läs mer hos forskning.no.

Det är nog bara ett par procent i Sverige som fått denna intensiva behandling som nyinsjuknade.

 

Kognitiv beteendeterapi har effekt vid schizofreni och rekommenderas och används i många länder. På en orienteringskurs i Kognitiv Beteendeterapi (KBT) föreläste psykologen Annika Sjöblom, Psykosrehabkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala om KBT vid schizofreni.

Vid schizofreni har:

25-50 % psykotiska symptom trots medicinering.
60 % allvarlig panikångest.
70 % social ängslan.
65 % minst en depressiv period under 3 år.
30 % har planerat att ta sitt liv.
10-15 % suiciderar.

En form av KBT-behandling vid schizofreni är kursen "Ett självständigt liv" dvs patientutbildningen. Den handlar om läkemedel, tecken på återfall, aktivitetsplanering och sårbarhet/belastning. Även konkreta saker som hygien och klädsel. Utbildningen är problemlösningsinriktad. Hon anser att terapeuten måste vara flexibel, personlig och tillåtande (låter som motsatsen till vård av äldre märke). Det är viktigt med struktur för den som är psykotisk, liksom ett gott bemötande och vänlighet.

Vad är då kognitiv beteendeterapi?

Ett sätt att förändra tankar och beteende, som ett medel att nå målet - emotionell förändring.

KBT kännetecknas av:

- struktur och målinriktning
- problemorientering
- både terapeut och patient aktiv
- fokusering på nuet
- hemuppgifter
- empiriskt förankrade metoder
- arbetsättet = samarbete
- frågor som ger eftertanke
- pragmatiskt arbetssätt

Kommentar:

Att panikångest är så vanligt var en nyhet. Att KBT är integrerat i patientutbildningen är också nytt. I USA vet jag några som brukar få KBT mot specifika problem t.ex. vanföreställningar och det trodde jag att satsningen på KBT som Socialstyrelsen förordat skulle utmynna i.

Det kanske är svårt att förstå hur det praktiskt fungerar. Ett verkligt exempel.

En person använder alltid solglasögon för att inte folk skall se in i hennes hjärna. Terapeuten ber henne ta av sig glasögonen i 30 sekunder. Han säger att han inte kan se annat än ögonen och undrar vad hon har för bevis. Hon säger att folk tittar på henne och skrattar, vilket han förklarar på andra sätt. Han säger att hon skall fortsätta använda solglasögonen i en vecka om hon känner sig säkrare då. Nästa vecka upprepas det genom att hon utfrågas igen vad hon har för bevis.

Jag vet en person, som brukar behandla sig själv med KBT efter att ha läst om det. Ibland när han är ute, så får han för sig att folk pratar om honom. Han snappar upp ordet dåligt och tror att de menar att han är dålig. Han frågar sig då vad han har för bevis att de pratat om honom. Skulle han själv säga det om någon som var inom hörhåll? Han kommer då fram att de måste pratat om vädret eller något helt annat. Också inser han att även om det skulle handlat om honom så spelar det ingen roll för honom vad de där två bonnläpparna tycker.

Källa:

Reslegård,C.
Noteringar från en orienteringskurs i KBT.
Psyche 5 s20-23 (2002)
Lägg till kommentar