Uppdaterad: 17 oktober 2017
Svenska familjer med schizofreni har det nog bland de bästa i världen. Vår schizofrenivård räknas bland den bästa i världen och psykiatrer specialiserade på schizofreni finns för alla, medan i USA kan det vara svårt att hitta dem.
I USA är schizofrenivården är ganska dålig och dessutom väldigt dyr (8 dagars inläggning minst 100 000 kr) jämfört med i USA har de svenska föräldrarna mycket bra och slipper gå i konkurs på grund av barnets sjukhusräkningar, vilket förekommer i där.
Familjen har ofta svårt att upptäcka insjuknandet, vilket fördröjer vårdinsatserna. Stigmat och individens ovilja att kontakta vården bidrager också. Kriser och uppenbara psykotiska symptom är det som gör att vården kontaktas.
På mentalsjukhusens tid slapp anhöriga allt besvär och ofta hamnade man där för att anhöriga inte orkade.. En svensk psykiater sa på TV att nedläggningen av mentalsjukhusen innebar en ökad belastning på anhöriga, som då får ställa upp. 60 % av de som insjuknar i allvarlig psykisk sjukdom bor hos sina föräldrar och siffran sjunker bara 10-20 % för de med fler inläggningar. För schizofreni tyder många studier på att två tredjedelar av anhöriga upplever stress och belastning av sin vårdroll. Värst för nyinsjuknade och missbrukare. Vid längre tids sjukdom avtar föräldrarnas stress.
En svensk studie fann att anhöriga lägger ner 20 timmar i veckan på att hjälpa. Siffran låter hög för ingen på viska.se får 20 timmar i veckan och kommunens boendestöd, som 25 % får består oftast 1-4 timmar i veckan. Troligen är merparten av anhörigas insatser onödiga och kan vara ett sätt att stilla sin egen oro för att något skall hända.
En färsk studie visade att 32 % av de som får schizofreni har föräldrar utan schizofrenigener och som är helt normala. Övriga har anhöriga med schizofrenigener och som också har milda kognitiva problem med förhöjd risk för psykoser. Ångest, depression mm brukar vara 2-4 gånger vanligare än normalt hos föräldrar.
En undersökning i Sverige för 10 år sedan tydde på att 40 % av de anhöriga hade själva behov av viss psykiatrisk vård. Det kan göra att alla föräldrar inte orkar riktigt med för de har egna problem med t.ex kognitiva svårigheter och de problemen förvärras av belastningen av barnets schizofreni, vilket framkallar skäll och kritik.
Om man ser hur psykosociala behandlingar utvecklats, så har det kommit eget boende, Personliga Ombud, boendestöd, gruppboende, godemän, familjeutbildning och familjeintervention. Det är insatser för att ersätta anhöriginsatser eller för att ge anhöriga bättre kunskaper för att inte förvärra sjukdomen.
Familjeutbildning och familjeintervention anses vara den bästa behandlingen mot schizofreni, som kommit de senaste 20 åren. Tyvärr har bara 2 % fått familjeutbildning och 8 % familjeintervention i Sverige enligt Psykosregistret 2015. Familjeinterventionen ges de föräldrar, som skäller, kritiserar och stressar, som tillägg till familjeutbildning. Nyligen har familjeutbildning givits till de med tidiga tecken på psykos med lovande resultat, som färre psykoser och bättre funktionsförmåga. Även familjeutbildning till nyinsjuknade gav mycket bra resultat.
Det är välkänt idag att i familjer med hög nivå av vrede, förakt och nedsättande repliker fördubblas risken för återfall i psykos. Samma sak gäller för familjer med ett överengagemang, där man inte lämnas i fred utan stressas med ständiga förslag och påpekanden.
Viktigt är att 40 % av psykoserna vårdas hemma och inte leder till sjukhusvård. Hos föräldrarna upptäcks säkert en psykos, vilket ger fler vårdtillfällen.
Självhjälp:
-
Om dina föräldrar skäller på dig, kritiserar och stressar dig. Informera dem att det kan ge psykoser. Skriv ut kunskapsbladen om familjeutbildning och familjeintervention, (se nedan) och visa dem så de tror på dig.
-
Om du märker att dina föräldrar inte mår psykiskt bra föreslå att de själva söker vård. Ditt mående påverkas av deras mående. Om en förälder har ångest kan det bli jobbigt för ofta berättar de om ångesten för dig och du kan själv därför själv drabbas av den indirekt.
-
Bor du hos föräldrarna överväg eget boende. Har du aktivitetsersättning/sjukersättning kan du få bostadstillägg, som mest kan ge 95 % av hyran.
-
Betalar du hyra till dina föräldrar och har aktivitetsersättning/sjukersättning kan du ansöka om bostadstillägg för din hyra.
-
Märker du att föräldrarna blir trötta av att hjälpa dig. Föreslå att en biståndshandläggare från kommunen berättar vad du behöver hjälp med och hur många timmar i veckan som krävs.
-
Om du har mycket stort vårdbehov kan en förälder ansöka om närståendepenning hos Försäkringskassan och gå ner 25 – 50 % i arbetstid.
-
Om föräldrarna måste ge dig pengar varje månad undersök om du kan få handikappersättning av Försäkringskassan, som kan ge 1000 – 3000 kr per månad. Att ansöka om pengar från fonder med hjälp av kurator är också ett alternativ.
-
Övertala dina föräldrar att lära sig mer och läsa böcker, som Family Work for Schizophrenia, Schizophrenia for Dummies eller coping with Schizophrenia.
Om de skall kunna hjälpa dig på rätt sätt måste de ha kunskaper eftersom psykiatrins personal har utbildning.
Kontakta läkare:
-
Om din familj är arg på dig, föraktar dig, ger nedsättande repliker eller är överengagerade så det ger stress berätta det för din läkare eller terapeut så din familj får familjeintervention (ökar kunskap och ändrar beteende), där familjen får lära sig om sjukdomen och de svårigheter som sjukdomen medför för dig. Målet är att misstro och kritik eller överdrivet engagemang i ditt liv (högt känslotryck) skall minska.
Läs detta kunskapsblad om familjeintervention.
Familjeutbildning finns också och den kan du också vara med på.
Läs detta kunskapsblad.
Effekten av familjeterapi anses halvera återfall i psykos, som tillägg till antipsykotika.
Källa:
Socialstyrelsen, 2012
att köra bil i 145km per timme konstant år efter år
ju bara ju för att upptäcka att vi inte alls var lik
varann och hade en djup illdådig "skev" en,
djupt liggande hets till varann. Det ställer en del
fundament frågor per automatik
Nu verkar 70 % ha ärftlig schizofreni orsakad av arvet av schizofrenigenerna från föräldrarna. När man räknar på arvet, så är det nog summan av både ärftliga faktorer och miljöfaktorer som generna ger i form av olämpligt uppträdande. Det verkar inte som schizofrenigenerna skapar så mycket schizofreniframkallande beteende, men däremot kan de utlösa återfall i psykos efter diagnos. Familjeintervention och familjeutbildning halverar psykosrisken. Kan tyda på att familjen kan fördubbla risken för att få schizofreni. Inga dramatiska skillnader.
Den grupp där man kan fundera på om föräldrarnas beteende kan ha medverkat till sjukdomen är de 30 % som saknar ärftlighet. Eftersom de utan ärftlig schizofreni utgör bara 0,1 % av befolkningen finns ju möjlighet att de kan vara fel på föräldrarna eller kanske trauman.