Sök efter symptom

Uppdaterad: 7 november 2018 

akatisia 

Rastlöshet eller akatisi (grekiska = oförmåga att sitta) tillhör de mer skrämmande och störande biverkningarna av antipsykotika. Den utgör 50 % av de extrapyramidala biverkningarna av antipsykotika. Men finns också hos antidepressiva, kalciumblockerare, Parkinsons sjukdom och vid abstinens av beroendeframkallande ämnen. Nu påstås bara 3,4 % med schizofreni drabbas, men tidigare har 10 % nämnts, men 25 % för Abilify/Aripiprazol. 

Ofta börjar det inom 3 - 5 dagar efter medicineringen startats. En känsla att vara rastlös och vill ständigt röra på sig. Man kan skifta från den ena foten till den andra eller gå fram och tillbaka. Speciellt obehag i knäna kan kännas, som lindras vid rörelse. 

Fem olika sorters akatisi finns: 

  • akut, som kommer direkt och varar kortare än 6 månader.

  • kronisk varar längre än 6 månader.

  • pseudoakatisi, där man ej är medveten om sin akatisi - troligen ett sent stadium av kronisk akatisi.

  • tardiv, som kommer efter 3 månader.

  • utsättningsakatisi, som kommer efter utsättning av antipsykotika eller efter preparatbyte.

Gamla antipsykotika som Haldol och Siqualone ger oftast denna biverkan hos 25 %, medan inte lika ofta med nyare s.k atypiska antipsykotika utom för högre doser av Risperidon/Risperdal, Invega och Reagila (kariprazin). Att nyare antipsykotika ger mindre risk anses bero på 5-HT2A-receptor blockad, som kan bli ett sätt att behandla akatisi. 

Zeldox/Ziprasidon och Aripiprazol/Abilify kan ibland uppfattas ge rastlöshet, men det är oftast ökad ångest eller agitation. Akatisi kan vara orsaken till att medicineringen med antipsykotika avbryts på egenhand och akut akatisi kan öka risken för återfall i psykos. 

Höga doser av antipsykotika och snabba doshöjningar kan utlösa akatisi. Rastlöshet kan ibland feltolkas som agitation, ångest, restless legs, sömnlöshet, tardiv dyskinesi och andra neurologiska besvär. Akatisi går oftast över, men kan i vissa fall ge årslånga besvär. Den kan också komma när man försöker bryta ett beroende av bensodiazepiner.

Seroquel/Quetiapin och Clozapine/Leponex anses ha minst risk och sedan kommer Zyprexa/Olanzapin. Vid akatisi med parkinsonism kan Akineton vara värt att pröva.  

Akatisi kan också motverkas av vissa mediciner, som betablockeraren Propranolol och antidepressivat Mirtazapin i låg dos. Akineton anses ej längre ge effekt mot enbart akatisi. Benzodiazepiner har ej effekt mot själva akatisin, men minskar ångest och tröttar, vilket kan vara positivt. Enstaka studier har visat på att vitamin B6 (600 mg/dag) och slemlösande medlet N-Acetylcystein kan ha effekt.  

En studie visade att av de som trodde sig ha akatisi, hade bara 26 % akatisi vid noggrann kontroll. Det som tyder på äkta akatisi är främst en känsla av inre rastlöshet. 

Akatisi verkar kopplat till ökat noradrenalin, som påverkar aggression, alerthet och vakenhet samt kan bero på obalans mellan noradrenalin/serotonin. Självmordsrisken ökar vid akatisi och kopplas till depression och impulsivitet. 

Engelska Wikipedia har ett bra avsnitt om akatisi med en kort film som visar hur akatisi kan se ut. Läs mer om medicinering mot akatisi från 2010. 

 

Har jag akatisi och hur allvarlig är den?  

Frånvarande

Du verkar inte medveten om rastlöshet. Observation av karakteristiska rörelser på akatisi utan att du upplever inre rastlöshet eller att du har en tvångsmässig önskan att flytta på benen tyder på pseudoakatsi. 

Tveksamt
Ospecifika inre spänningar och rastlösa rörelser.
 

Mild akatisi.
Medvetenhet om rastlöshet i benen och/eller inre rastlöshet, som förvärras när du måste stå stilla. Rastlösa rörelser förekommer, men karakteristiska rastlösa rörelser för akatisi finns inte nödvändigtvis. Orsakar lite eller ingen plåga.
 

Måttlig akatisi.
Medvetenhet om rastlöshet som beskrivits för mild akatisi ovan, i kombination med karakteristiska rastlösa rörelser såsom gungning från fot till fot när du står. Du tycker att det är plågsamt.
 

Markant akatisi.
Du upplever rastlöshet och har en tvångsmässig lust att gå eller vanka. Du kan dock sitta under minst fem minuter. Uppenbart plågsamt.
 

Svår akatisi.
Du har ett stark tvång att vanka fram och tillbaka för det mesta. Du kan inte sitta eller ligga ner mer än ett par minuter. Konstant rastlöshet som är förknippad med intensiv ångest och sömnlöshet.
 

Ur Barnes Akathisia Rating Scale (BARS) som mäter akatisi och består av 3 frågor till och de finns på engelska här. Kan vara bra att någon annan bedömer också och inte bara en själv.

  

Självhjälp: 

  • Motion, som promenader kan lindra rastlösheten liksom att vara aktiv på olika sätt. 

  • 40 % får mindre besvär i liggande ställning än sittande eller stående.  

  • Gör inte själv höga doshöjningar med antipsykotikan för det kan öka risken för akatisi för dig. 

  • Avslappningsövningar kan vara värda att testa, eftersom en behandling med avslappningsövningar gav effekt. 

  • Om du har andra läkemedel kontrollera i FASS om de kan ge akatisi eller rastlöshet, som biverkan.

 

 Kontakta din läkare: 

  • Om du har Mild akatisi eller ännu värre. Oftast går att slippa rastlösheten genom gradvis dossänkning, byte till ett annat preparat med mindre risk eller läkemedel mot akatisin. Försök att bli kvitt akatisin inom 6 månader så den inte blir kronisk och mer svårbehandlad. 

  • När läkaren höjer dosen be om små doshöjningar. Seroquel och Clozapine har minst risk för akatisi och för båda dessa höjs dosen långsamt med små doshöjningar på 25-50 mg (normaldos 200-400 mg). 

  • Tardiv akatisi, som kommer efter minst 3 månader ökar risken att få tardiv dyskinesi, sådan akatisi är viktig att ta upp med läkaren. 

 

Framtida behandling: 

  • Ett avslappningsprogram som varar bara 12 minuter och som involverar andningsövningar och avslappning verkar kunna hjälpa mot akatisi vid schizofreni, som inte svarat på annan behandling. Läs mer här. 

  • Nya antipsykotika utan dopamin-2-blockerande effekt kan komma och utan akatisi och andra extrapyramidala biverkningar. 

  • Rxulti (brexpiprazol), som liknar Abilify men har mindre risk för akatisi kommer till EU 2019.

Kommentarer   
Nissegossen
#7 Nissegossen 2019-08-15 14:59
Seroquel/Quetiapin och Clozapine/Leponex anses ha minst risk och sedan kommer Zyprexa/Olanzapin. Vid akatisi med parkinsonism kan Akineton vara värt att pröva.

Som det står att pröva med Akineton om det hjälper.
Citera
boe
#6 boe 2017-09-05 01:30
Citerar Admin1:
Zyprexa/Olanzapin har också liten risk för akatisi. Det du kan prova är att äta strax innan du tar Seroquel tabletten för då förlångsammas upptaget och risken för biverkningar borde minskas.


Tack det ska jag prova.
Citera
Admin1
#5 Admin1 2017-09-03 13:08
Zyprexa/Olanzapin har också liten risk för akatisi. Det du kan prova är att äta strax innan du tar Seroquel tabletten för då förlångsammas upptaget och risken för biverkningar borde minskas.
Citera
boe
#4 boe 2017-09-02 12:32
Citerar Admin1:
boe,
Du kanske skulle testa Seroquel Depot tabletter, som doseras en gång dagligen för läkemedlet frisätts under 24 timmar. Vanliga Seroquel tabletter doseras minst 2 gånger dagligen. Patentet för Seroquel Depot är på utgående så det blir snart billigare.


Jag har provat dem men det enda effekten var att jag fick besvär hela tiden, så jag gick tillbaka till vanliga tabletter igen.
Citera
Admin1
#3 Admin1 2017-09-01 15:46
boe,
Du kanske skulle testa Seroquel Depot tabletter, som doseras en gång dagligen för läkemedlet frisätts under 24 timmar. Vanliga Seroquel tabletter doseras minst 2 gånger dagligen. Patentet för Seroquel Depot är på utgående så det blir snart billigare.
Citera
boe
#2 boe 2017-09-01 14:58
Intressant. Jag doserar Seroquel 100 mg tre gånger per dag och får akatisi mellan 0,5 till 3 timmar efter varje tablett. Det enda som lindrar är antingen att gå eller ligga i fosterställning, på vänster sida, i sängen.

På sajten Kurera föreslås även lägre doser av B6 vara verksamma. https://kurera.se/vitamin-b6-pyridoxin/ . Symtomen kan också vara ett tecken på att man har fått en toxisk dos av B6.
Citera
Geta
#1 Geta 2017-08-30 20:44
Det har kanske inte med detta att göra men vid ADHD kan personen inte heller sitta stilla. De ska ha svårt att hålla sig vakna och har kanske låg dopaminnivå.
Citera
Lägg till kommentar