Uppdaterad: 3 september 2017

Ingrezza 

Ofrivilliga rörelser eller tardiv dyskinesi (TD) är en besvärlig biverkan av antipsykotika, som var vanligare förr, då antipsykotikadoserna var mycket höga. Idag hos de som inte fått antipsykotika finns parkinsonism hos 17 % och dyskinesier hos 9 %. TD är vanligast vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär. Orsaken anses vara överkänsliga dopaminreceptorer, onormala GABA-nerver och förstörda kolinerga - interneuron. 

Före insjuknandet och före antipsykotikan kan vissa ha mycket lindriga ofrivilliga rörelser, men med antipsykotika kan besvären öka. 

Efter minst 3 månaders användning av antipsykotika men oftast åratals senare kan armar, ben, mun, tunga eller bålen röra sig långsamt och okontrollerat och ge onormala ofrivilliga rörelser. Dossänkning av antipsykotikan kan också utlösa TD. Problemet vid diagnos kan vara att andra rörelsestörningar av antipsykotika förekommer samtidigt. Alla ofrivilliga rörelser är alltså inte TD och de skall ha varat i minst 4 veckor för diagnos. 

Om tardiv dyskinesi inte upptäcks tidigt kan rörelserna bli permanenta. Vanligtvis besväras inte den som drabbats, men omgivningen märker ofta de konstiga rörelserna. TD är motsatsen till Parkinsons sjukdom, där det är svårt att röra sig medan vid tardiv dyskinesi är det svårt att inte röra sig. 

Risken för tardiv dyskinesi är för nyare antipsykotika bara 0,8 % per år, men den är c:a 7 gånger större för gamla antipsykotika, som t.ex. Haldol. Psykosregistret med 14 000 personer i Sverige anger att allvarliga biverkningar förekommer hos 1 %, så tardiv dyskinesi borde vara ovanligare än 1 %. 

Ålder över 50 år, kvinnor, depression, mani och rökning har en förhöjd risk. Även om akuta extrapyramidala biverkningar inträffat för antipsykotika ökar risken. Troligen är genetiska faktorer orsaken till TD. Vid tecken på ofrivilliga rörelser brukar läkaren gradvis trappa ner dosen och byta till ett antipsykotikum med mindre risk eller helt avbryta antipsykotika-behandlingen. 

Clozapine/Leponex har mindre risk än 0,01 % för ofrivilliga rörelser och brukar ges vid tardiv dyskinesi. I USA finns nu två  läkemedel mot tardiv dyskinesi, som heter Ingrezza (valbenazin) samt Austedo (deutetrabenazin). Kan kanske gå att få på licens i Sverige. Benzodiazepiner och botulinus toxin injektioner används också där. 

På viska.se är det bara två personer som fått diagnosen tardiv dyskinesi på 14 år. En kvinna här trodde sig ha tardiv dyskinesi, men neurologen förnekade. Psykiskt framkallade rörelser kan drabba vissa. 

Tardiva dyskinesin förbättras hos 20 % och ökar inte dödligheten utom för de med gamla antipsykotika t.ex. Haldol, som har fördubblad risk att dö. Besvären försvinner också under sömnen. 

NIH:s information om sällsynta sjukdomar och Medscape har information om tardiv dyskinesi.

 

Har jag tardiv dyskinesi? 

  • På viska.se finns AIMS-testet Kan jag ha tardiv dyskinesi, som är ett proffstest. Testet tar 10 minuter och det finns en video på sidan, som visar hur de ofrivilliga rörelserna ser ut. Jag tror själv att en psykiater kan utan test upptäcka tardiv dyskinesi vid läkarbesöket, vilket gör det viktigt med ett läkarbesök per år. 

  • Att räcka ut tungan framför en spegel och se om den rör sig kan vara ett enkelt snabbtest på tidiga besvär. 

  • Att öppna munnen och se om tungan rör sig förbi tänderna ibland är också ett bra snabbtest. 

  • Fråga anhöriga om de ser ofrivilliga rörelser eller filma dig själv sittandes avslappnad på en stol kan också vara bra att testa. 

 

Självhjälp: 

  • Ofrivilliga fingerrörelser kan upphöra om du håller en annan persons hand. 

  • Ofrivilliga tungrörelser upphör ofta om du sticker ut tungan. 

  • Att öppna munnen minskar ofrivilliga rörelser i mun och ansikte eller genom att placera fingrarna på läpparna. 

  • Om någon påpekar rörelserna för dig och ber dig sluta med dem kan de minska.

    Prova att ställa dig framför en stor spegel och om du ser rörelser, säg åt dem att sluta röra sig.

    Om man distraheras från rörelserna dvs inte tänker på dem kan de öka. 

  • Har du Clozapine/Leponex är risken minimal och mindre än 0,01 % för tardiv dyskinesi. 

  • En neurolog är nog bättre på att ställa diagnos på tardiv dyskinesi än en psykiater, som sällan får ställa sådan diagnos.  

  • Andra läkemedel än antipsykotika kan ge tardiv dyskinesi. Kolla dina mediciner i FASS! 

  

Kontakta läkaren genast: 

  • Upptäcker du ofrivilliga rörelser för det är viktigt att snabbt göra något, som t.ex byta preparat. 

  • Om du oroar dig mycket över att få denna biverkan kan du be din läkare att göra ett AIMS-test på dig t.ex var 6:e månad. 

    Läkaren svarar på frågor i ett formulär och det går också att uppskatta hur allvarliga symptomen är. Testet tar 10 minuter. Du kan se detta test på viska.se.

  • Att sluta med Akineton och Pargitan kan också lindra tardiv dyskinesi. 

 

 Framtidshopp:   

  • Nya antipsykotika, som inte blockerar dopamin-2-receptorn befinner sig under utprovning och borde inte ge tardiv dyskinesi.