Uppdaterad: 19 september 2017
Stress har en central roll för den kan utlösa schizofreni hos de med ärftlig benägenhet, förvärra psykossymptom och utlösa psykoser. En vanlig orsak till återfall i psykos är oförmåga att klara hög stress. Under världskrigen märktes att vissa soldater under extrem stress i strid fick korta psykoser, som liknade schizofreni.
För 40 år sedan kom stress-sårbarhetsteorin, som lärde att efter sjukdomsutbrottet skall stressfaktorer i omgivningen identifieras och motverkas för att minskad stress skall minska psykossymptom och återfall i psykos.
Dagens teori liknar stress-sårbarhetsteorin men social stress i tonåren ökar dopamin i hjärnan, som rensar bort för mycket nervkontakter och så uppstår schizofreni senare. Stress kan alltså öka dopamin. Kroppen försöker motverka stress genom att frisätta kortisol och ACTH. Kortisol verkar vara förhöjt vid schizofreni och är kopplat till mer symptom.
Lite stress kan vara positivt och öka dina prestationer. Sedan beror det på hur du mår. Känner du dig stark, avslappnad och positiv tål du mer stress än när du är trött, sårbar eller deppad, då kan ringa stress ge problem. Korta perioder av hög stress kan ge små problem om vila sker efteråt. Att helt undvika stress genom att isolera sig och inte aktivera sig är heller inte bra i längden, eftersom isolering kan skapa stress.
Stress kan vara både för mycket och för lite stimulans. Vid stress kan problem finnas med sömn, ätande (för mycket eller för lite), irritation, ilska, ångest, ledsenhet, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, muskelspänning, ökad andning, förvirring och ointresse även för trevliga aktiviteter.
Bor du med dina föräldrar kan det ge stress via Expressed Emotions (EE) dvs skäll, kritik och ständiga påpekanden, vilket kan utlösa psykoser. Familjeutbildning och familjeintervention minskar sådan stress och halverar psykoserna.
Sjukdomen och dess symptom kan ge stress, sedan kan sämre förmåga att lösa problem göra problem mer stressande.
Stress kan höja hormonet prolaktin, som också kan höjas av antipsykotika, som blockerar dopamin starkt t.ex Haldol och Risperdal.
PTSD är återkommande stressande skräck efter trauman eller psykoser, som beskrivs här.
Dålig ekonomi kan vara stressande och värst verkar vara när inte får sjukskrivning eller sjukersättning/aktivitetsersättning beviljas. Om datorn inte fungerar och kontakten med omvärlden via internet förloras tillhör också värsta stressen idag.
Det gäller därför att hitta rätt balans i sin vardag med lagom stimulansnivå. Bevis finns också för att stress kan försämra minnet.
Att kunna känna igen stress är viktigt för att kunna minska stress och dess effekt på sjukdomen. Att minska stress är viktigt för att kunna nå nya mål och för återhämtning.
Hur mycket stress tål jag?
Forskarna använder 2 olika datortest för att mäta stresstålighet:
-
Paced Auditory Serial Addition Task
-
Mirror-Tracing Persistence Task.
Det förstnämnda testet finns på https://cognitivefun.net/test/15
Självhjälp:
-
Försök att känna igen dina egna symptom på stress för de kan variera mellan individer.
-
Förebygg stress med en daglig rutin , så att stressmängden kan förutses och överraskningar minimeras.
Svårigheter att lösa problem kan göra överraskande problem stressande.
-
Tänk igenom vad du skall göra nästa dag och försök förutse problemen och hur du skall lösa dem.
-
Om du utsatts för hög stress vila efteråt, så du snabbare återhämtar dig.
-
Har du svårt att lösa dina problem be någon om hjälp. Ett Personligt Ombud, som är en problemlösare kan fås via kommunens biståndshandläggare. Boendestöd och anhöriga kan också hjälpa med problemlösning.
-
Sköt noga din medicinering för att slippa stressande psykossymptom och ångest.
-
Var inte självkritisk för det ökar stressen.
-
Att vara aktiv på schizofreniforum kan minska stress. Du får där reda på lösningar till problem som du har.
-
Anhöriga kan stressa med ständiga påpekanden. Har du gjort? Skall du inte göra? Kan utlösa psykoser. Be om familjeutbildning och familjeintervention av psykiatrin för att minska sådan stress.
-
Dålig ekonomi kan vara stressande. Har du konstant dålig ekonomi kan ett Personligt Ombud eller godman hjälpa dig så du slipper ständig ekonomisk stress.
-
Missbruk skapar hög stress och sök hjälp om du har missbruk för att minska denna stress.
-
Om Windows inte fungerar för dig stoppa in en Linux Mint DVD i datorn och starta om datorn för om Windows inte fungerar kan du ofta köra Linux istället och surfa och göra allt på datorn t.ex Googla på felet med Windows som du har.
-
Får du inte sjukskrivning eller aktivitetsersättning /sjukersättning skaffa ett Personligt Ombud, som hjälper dig att överklaga beslutet.
-
Efter insjuknandet ha inte för höga krav på dig själv. Tänk på att 92 % med schizofreni inte arbetar och där finns läkare och forskare. Sjukdomen brukar lugna ner sig efter 5-6 år.
Ett annat sätt att bekämpa stress är:
-
Minns dina tidigare erfarenheter i liknande situationer och hur stressen då hävdes.
-
Gör på samma sätt nu!
-
Ha minneslista i din börs med hur du skall göra när du är stressad.
-
Gör listor på vad du måste göra och det viktigaste först. Pricka av när du gjort något på listan. Viktigt om ditt minne är dåligt. På rememberthemilk.com, så kan du göra listor.
-
Försök bryta ner uppgifter i mindre delar, så det blir lättare t.ex. städa 10 minuter per dag istället för en timma i veckan.
-
Motionera 3 gånger varje vecka för det ökar stresståligheten.
-
Avslappningsövningar, mindfulness och yoga kan prövas när du känner dig stressad. Här finns avslappningsövningar och andningsövningar.
-
Se på komedier på TV – skratt har en avstressande effekt.
-
Ett husdjur kan lindra stress.
-
Appar till smartphone finns mot stress hos Expressen, som har en lista. I USA rekommenderas appen Breathe2Relax, som är gratis.
Kontakta din läkare:
Om stress är ett stort problem för dig.
-
Stresshantering kan fås av psykolog, men stresshantering ingår i kursen Sjukdomshantering (IMR) som många får idag.
-
Anhöriga kan stressa en med kritik, skäll och ständiga påpekanden. Har du gjort? Skall du inte göra? Kan utlösa psykoser. Be om familjeutbildning och familjeintervention för att minska detta.
Framtidshopp:
- Att mäta kynurensyra i saliv kan troligen identifiera de med schizofreni med stressproblem enligt en studie.