Uppdaterad: 14 oktober 2017

 ilska

Ilska är en känsla som drabbar alla mer eller mindre. En del blir aldrig arga oavsett vad som händer dem. Andra reagerar för minsta sak och blir arga. De flesta av oss har blivit arga, när vi sett orättvisor på TV eller när Sverige förlorat en ishockeymatch. Eftersom vanliga människor har rätt att bli arga så har personer med schizofreni också det.

Vid schizofreni kan vanföreställningar framkalla ilska, liksom de problem som sjukdomen kan framkalla. Ilskan ökar med ett ökat adrenalinpåslag i kroppen. Även anhöriga kan vara arga på sjukdomen och på psykiatrin. 

När psykosen närmar sig kan hos 23 % ilskan öka liksom fientlighet. Fientlighet med ilska och våldsbenägenhet ingår som ett av 7 symptom, när psykossymptom mäts. Missbruk kan öka aggressivitet och våld. 75 %, som vårdas på rättspsyk har missbruk och har oftast hotat eller misshandlat. 1 % av de med schizofreni vårdas på rättspsyk.

Viktigt att vara medveten om att ilska inte är direkt kopplad till aggressivitet och våld (våldsrisken ökar med 70 %). Det kan vara en välkommen och positiv känsla. Ilska är först problematisk, när den leder till aggressivitet och våld, men positivt för att undvika faror och ge ökad säkerhet. Tidigare såg psykiatrin ilska som dålig, men idag handlar det om av vara känslig för sin ilska och använda ilskan positivt.

Antipsykotika har snabb effekt inom 5 dagar mot aggressivitet och den effekten kommer tidigare än mot andra psykossymptom (2 veckor). Bäst effekt mot aggressivitet har Clozapine/Leponex och sedan Zyprexa/Olanzapin. Även humörstabiliserare, som litium och valproat ges ibland mot aggressivitet. I USA ges betablockerare som tillägg eftersom de blockerar adrenalinet som frisätts vid ilska.

Hur stark är min ilska? 

P7. Fientlighet.

Säger eller uttrycker ilska eller förargelse, inklusive sarkasm, passivt-aggressivt beteende, glåpord och överfallsbenägen.

Minimal = Tveksamt och nästan normalt

Mild = Indirekt eller behärskad ilska genom sarkasmer, respektlöshet, fientlighet och ibland irritation.

Moderat = Visar en öppet fientlig attityd, visar ofta irritation och direkt arg eller visar förtrytelse.

Moderat svår = Mycket irriterad och då och då skäller eller hotar.

Svår = Osamarbetsvillig, skäller eller hotar, vilket stör kontakten med andra. Kan vara våldsam och destruktiv men överfaller ej andra.

Extremt = Markant ilska, vilket ger extrema samarbetssvårigheter och förhindrar kontakter med andra eller försöker överfalla andra. 

Från PANSS-testet som mäter symptom vid psykossjukdomar. PANSS-testet består av 29 frågor till och finns på viska.se. Fientlighet ingår i de 7 olika positiva symptom, som testet mäter.

 

Självhjälp:

  • Viktigast är att berätta om din ilska för någon (helst per telefon), så att du får diskutera saken och kanske komma på en lösning till det som orsakar ilskan. 

  • Försök att undvika direkt kontakt med andra, när du är som argast just för att försöka undvika tvångsvård eftersom ilska kan vara skrämmande. 

  • Avslappningsövningar och motion är ofta effektiva mot utbrott av ilska genom att de minskar adrenalinpåslaget och lugnar ned en.

  • Försök att komma på vad som utlöser din ilska t.ex kan det vara en person, som beter sig på ett sätt, som du inte gillar. Försök hitta på en lösning på detta problem och försök hitta en strategi, så du snabbt kan lugna ner dig själv. Hittar du ingen lösning rådfråga någon.

  • Eftersom ilska kan vara tecken på återfall i psykos kan du göra testet Tecken på återfall. Ett återfall är viktigare att förhindra än enbart ilska.

  • Kolla i FASS om dina mediciner kan ge ilska, fientlighet eller aggressivitet, som biverkan.  

  • Undvik alkohol och droger om du märker att du blir aggressiv eller våldsbenägen av dem!

  • En billig självhjälpsbok Anger Management for Dummies finns på Adlibris. Många appar finns Anger Control Guide har fått höga betyg för android. 

 

Kontakta din läkare: 

  • Om du har Moderat svår ilska för att hota är inte bra och kan leda till tvångsvård eller ännu värre polisanmälan och rättspsyk, där vårdtiden brukar vara 5 år. Fråga om förändrad medicinering kan lindra din ilska. 

  • Vid ständiga problem med ilska, så att du får hjälp att bli kvitt den. Ilska är väldigt jobbigt och besvärligt att ha i längden för alla. 

  • Psykiatrin kan ge utbildning om ilska, så att du lättare kan hantera den. Det finns också KBT mot ilska, som kan ges om du t.ex. varit iblandad i våld.