Sök efter symptom

Uppdaterad: 1 oktober 2017

kris

En krisplan eller handlingsplan är viktig för att du snabbt får hjälp vid en kraftig försämring. Den beskriver vad du tycker skall hända före och under en inläggning. 

Planen är också viktig för anhöriga om du har kontakt med dem, så de vet hur du mår när du behöver hjälp. Visserligen upptäcker anhöriga c:a 30 % fler psykoser än vad vi själva gör. Syftet med planen är att du skall få färre psykoser och inläggningar. 

Du kan utforma planen själv naturligtvis, men alltid bra att ha med andra som anhöriga och sjuksköterska. Inte alltid lätt att skriva själv och minnas allt. Att utarbeta krisplan brukar ingå i psykiatrins psykosociala behandlingar, som sjukdomshantering (IMR) och familjeutbildning. 

Brukarna är nöjda med krisplaner för de skapar större kontroll över sjukdomen samtidigt känner man sig respekterad och mer värd som person. 

I år har lagen om framtidsfullmakter kommit, men verkar vara för att utse god man innan man blir dement. Skall bevittnas av två personer och man skall vara vid sina sinnens fulla bruk. 

En utvärdering effekten av krisplaner (Advanced directives) av Cochrane år 2009 kunde inte bevisa några fördelar, men få undersökningar var gjorda då. En mer intensiv krisplan med också psykiater, familj och en neutral förhandlare (Gemensam krisplan, JCP) testas och anses vara effektivare och ger mindre tvångsvård.

 

En krisplan bör innehålla: 

  • Dina symptom du brukar ha vid kris. 

  • Telefonnummer till läkare, terapeuter och polisen vid nödsituationer. Vid rejäl kris går att ringa 112. 

  • Adress och telefonnummer till psykiatri akutmottagningen eller akutmottagningen (mindre sjukhus saknar ofta psykakut). 

  • Lista över dina mediciner, naturmedel och eventuella allergier (särskilt mot mediciner). 

  • Den dos av antipsykotika, som din psykiater sagt att du skall höja till vid försämring och hur länge du skall ta den dosen. 

  • Lista över släktingar eller vänner som kan ta hand om ditt husdjur, räkningar och dina eventuella barn under krisen. 

  • En lista på saker som din omgivning kan göra för dig för att du skall må bättre t.ex tala lugnt och ingen ögonkontakt.

  • Önskemål om vilken antipsykotika och eventuell bensodiazepin för snabb lugnande effekt vid inläggning eller om du hellre föredrar tvång, som t.ex bältning. I England ingår detta i krisplanen.. 

När planen är klar gör kopior på den och gå i genom den med de inblandade. Genom att göra en krisplan så kan du själv bestämma hur krisen skall hanteras och skötas på ett sätt som passar dig bäst. 

Du hittar en krisplan utformad av viska.se här, som pdf-fil. Om du öppnar filen i Adobe Reader (ej på nätet) kan du skriva krisplanen i filen, skriva ut och spara. Sedan kan du lätt ändra krisplanen senare utan att skriva om allt.

 

 Kontakta genast din läkare eller psykiatrin: 

  • Livet känns hopplöst och värdelöst. Depressioner är dock vanligast i början av sjukdomen. 

  • Du tänker på att dö, har tankar om självmord och tänker ta ditt liv. Psykos och missbruk dessutom ökar problemen. 

  • Du tar risker som hotar ditt eller andras liv. 

  • Du känner att du vill skära dig själv eller skada dig själv på andra sätt. 

  • Du känner dig frestad att förstöra, hota eller begå brott. Större risk vid missbruk, psykos och om du tidigare dömts för brott. Medeltiden på rättspsyk är 5 år och hot och misshandel är vanligaste orsakerna för att hamna där. 

  • Du har röster som kommenderar dig att göra saker och som hotar om du inte gör det och särskilt om det känns som du kommer att lyda rösterna. 

  • Du har gjort ett återfallstest och funnit att du har tidiga tecken på återfall i psykos. 

  

 

Kommentarer   
Admin1
#2 Admin1 2015-09-27 21:15
Felet med psykiatrin är att det är för lite självhjälpsråd. Vi är våra egna skötare och behöver kunskap.
Citera
Ready
#1 Ready 2015-09-25 23:01
Psykiatrin vill att patienten ska motionera och aktivera sig, men glömmer att sådant blir möjligt först när man fått rätt medicin. Det sker hela tiden sådana prioriteringsfel.
Citera
Lägg till kommentar