Sök efter symptom

Uppdaterad: 17 oktober 2017

hjärtsjukdom

Vid schizofreni fås lättare kroppsliga sjukdomar, som högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, stroke, lungsjukdom, infektioner och fetma. Upp till 75 % har kroppslig sjukdom, som också försämrar livskvalitén. En med schizofreni kan ibland i medelåldern ha samma kroppsliga problem som åldringar. Ofta orsakad av dålig livsstil, som rökning, missbruk, fetma, dålig diet och för lite motion. Stillasittande långa perioder kan ge ohälsa också. 

Kognitiva och negativa symptom kan negativt påverka kroppsliga hälsan genom att försvåra förändringar av livsstil, minska upptäckten av egna kroppsliga sjukdomar samt att beskriva dem för läkaren. 

Vissa antipsykotika anses öka risken för övervikt och ge en liten höjning av diabetes. Tonåringar och personer som aldrig tidigare fått antipsykotika får lättare övervikt och störd ämnesomsättning av antipsykotika. Fetma hos en normal person förkortar livet med 11 år. 

Antipsykotika har fått skulden för överdödligheten, men vid normala doser orsakar antipsykotika ingen överdödlighet. Utan antipsykotika är dödligheten störst, men höga doser antipsykotika kan ge högre dödlighet utom vid självmordsbenägenhet. Antipsykotika och antidepressiva verkar i Sverige minska dödligheten med 15 resp. 40 % vid schizofreni. 

Somliga vill inte använda antipsykotika för rädsla för biverkningar och förtida död. Men vid schizofreni verkar dödligheten vara högre utan antipsykotika, vilket är viktigt att veta.  

Bensodiazepiner dagligen kan troligen öka dödligheten med upp till 70 %. Använd hellre SSRI-antidepressiva, som Sertralin mot ångest, som verkar minska dödligheten med 40 %. 

I genomsnitt dör en man med schizofreni 15 år tidigare än normalt på grund av kroppsliga sjukdomar dvs 64 år gammal, medan kvinnor dör 12 år tidigare och vid 72 år. Döden börjar alltså närma sig i 60 - 70 års åldern och det gäller att vara särskilt vaksam då. 

I Sverige är dödligheten vid schizofreni 4,8 gånger högre än normalt. Vanligaste dödsorsaken vid schizofreni i Sverige är hjärt-kärlsjukdom 33 %, cancer 17 %, lungsjukdomar 11 % och självmord 10 %. 

Hjärt-kärlsjukdomar brukar vara hjärtsjukdomar, högt blodtryck, högt kolesterol och stroke. Risken ökar med ålder och vid 50 år, liksom om föräldrarna hade hjärt-kärlsjukdom. Risk för första hjärtinfarkten orsakas till 66 % av rökning och högt kolesterol, som kan undvikas eller behandlas. Gamla antipsykotika ökar risken för hjärtinfarkt. Dåliga tänder ökar risken för hjärtsjukdom och stroke. 

Cancer finns i 200 olika former. Rökning är den vanligaste orsaken till cancer, men fetma, brist på motion, dålig diet, alkohol och hormonpåverkande medicinering (vid bröstcancer) kan kanske också inverka. 

Lungsjukdomar består bl.a av pneumoni, tuberkulos, astma och KOL. Rökning är nog viktigaste orsaken, men andra faktorer kan också bidraga. 

Diabetes är 3 - 7 gånger vanligare vid schizofreni och orsakas av ärftliga faktorer, rökning, för lite motion, fetma och dålig kost. Antipsykotika har liten betydelse för att få diabetes. Ofta tar det 12 år innan diabetesen upptäcks, vilket kan ge skador på syn, njurar och nerver. 

Metabolt syndrom finns hos 32 % och innebär störd ämnesomsättning med bukfetma, störda blodfetter, högt blodsocker, högt blodtryck och högt blodsocker. Kan ge hjärtsjukdom, diabetes och stroke. 

Benskörhet är vanligare och ger ökad risk för benbrott. Kan bl.a bero på att vissa antipsykotika höjer hormonet prolaktin samt rökning. Gamla antipsykotika, Risperdal, Invega och Solian ger störst prolaktinhöjning. Benskörhet kan diagnosticeras enkelt på vårdcentral. 

Rökning och missbruk verkar ha störst betydelse för överdödlighet och båda kan ge kroppsliga sjukdomar. De kroppsliga sjukdomar går ofta att förebygga, så förtida död kan gå att undvika till stor del. Det är inte alltid dessa sjukdomar upptäcks i tid och behandlas. Det kan delvis bero på att vårdcentralerna ibland felaktigt avfärdar symptomen som psykiska. 

coping with Schizophrenia av Kevin Gournay och Debbie Robson är den självhjälpsbok, som bäst informerar om kroppsliga sjukdomar. 

 

 Självhjälp: 

  • Sluta röka är viktigast. Du sparar inte bara in på sjukdomar och pengar utan du lever längre också. 

  • Sluta missbruka och sök hjälp för att bli kvitt ditt missbruk. Du slipper sjukdom, kanske rättspsyk, onödiga utgifter och förtida död. 

  • Motionera regelbundet, särskilt viktigt vid övervikt. Vältränade överviktiga har mindre risk att drabbas av förtida död än otränade normalviktiga. 

  • Stillasittande långa perioder kan vara ohälsosamt. Res dig upp och gå för att minska på stillasittande perioderna.  

  • Tar inte vårdcentralen dina kroppsliga symptom på allvar be en anhörig eller Personligt Ombud (gratis via kommunen) följa med.   

  • Försök äta hälsosam mat med frukt och grönsaker. Försök undvika övervikt samt fetma. 

  • Tag alltid influenzasprutan på hösten för risken att dö i influenza är högre än normalt. Särskilt bra vid Clozapine eftersom infektion kan signalera biverkan och behov av kontroll av vita blodkroppar. Dödligheten i infektioner är högre än normalt vid schizofreni. 

  • Be din psykiater om årlig hälsoundersökning på vårdcentralen, som kan upptäcka kroppsliga sjukdomar, som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Psykiatern kan också ordna blodprovskontroller, som ger besked om t.ex diabetes och höga blodfetter. 

  • Ät 30 g osaltade nötter per dag, så minskar risken för hjärt-kärlsjukdom med 30 %.  

  • Vid oupptäckt diabetes med högt blodsocker finns trötthet, törst, hunger och ökad urinering. 

  • När du börjar med ett nytt antipsykotika väg dig innan och om du går upp 3 kg meddela din psykiater om detta. En viktuppgång skall stoppas tidigt och inte efter 50 kg. 

  • Vid 50 år ökar risken för kroppsliga sjukdomar. Var mer vaksam på kärlkramp (pressande känsla av tryck över bröstet och andnöd, ibland smärta som strålar ut i arm eller käke) och mät gärna själv blodtrycket ibland på vårdcentralen via deras apparat. Vid svagt hjärta sväller ben, fötter och händer samt andnöd och trötthet kan förekomma också. 

  • Lär dig känna igen en hjärtinfarkt.

    Mest typiskt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Den kan variera och kännas svår, djup och sprängande, mitt i bröstet eller ibland som ett band över bröstet. Smärtan är ihållande och kan vara olika stark samt kan stråla ut till en eller båda armarna, eller till hals, nacke, käkar, mage eller rygg.

    Smärta som sitter i minst 15 minuter och kombineras med hjärtklappning, illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Kraftig rädsla och ångest finns också ofta. Beställ ambulans om du har detta för snabb hjälp är viktig. Läs också hos Vårdguiden. 

  • Om du får en kroppslig sjukdom fråga om vården ger utbildning hur du sköter denna sjukdom själv. Mycket viktigt vid schizofreni att sköta sina kroppsliga sjukdomar väl. 

  • I USA pågår hos företaget Wellframe framtagning av en app för personer i 40-60 års åldern med schizofreni för att förbättra den kroppsliga hälsan som kan ge problem då. >/p>

  

Svenska Psykiatriska Föreningen har rekommendationer för att minska risken för kroppsliga sjukdomar. 

  • Psykiatrin skall informera om att antipsykotika kan ge övervikt och hur viktökning kan förebyggas bl.a genom ett årligt hälsosamtal där det ges tips om hälsosam livsstil t.ex att sluta röka. 

  • I samband med att antipsykotika ges eller bytes skall frågas om diabetes och hjärt-kärlsjukdom finns i släkten och symptom på vissa vanliga sjukdomar samt vikt, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter mätas. 

  • Årligen bör samma kontroller göras på alla, men också blodprov för kontroll av njure, lever, sköldkörtel och prolaktin samt EKG. 

  • Vägning bör ske varje kvartal för alla för att upptäcka viktökning - mer än 7 % anses skadlig och kan tyda på störd ämnesomsättning. Då kan byte ske till antipsykotika med mindre risk för viktuppgång t.ex Abilify. 

  • Årligen bör de över 50 år frågas efter symtom på kärlkramp. Vid riskfaktorer för hjärtsjukdom bör läkaren uppmana en att beställa ambulans till sjukhus vid symtom på akut hjärtinfarkt. Det är vanligt att de med psykossjukdom kommer in till sjukhus försent då och därför får stora infarkter. 

 

 Frågor att ställa till läkaren vid antipsykotika medicinering eller preparatbyte: 

  • Hur ser risken för metabol störning och andra biverkningar ut för detta preparat? Uppväger förväntad god behandlingseffekt denna risk? 

  • Vilka råd ges om förebyggande insatser mot viktuppgång? 

  • Hur planeras uppföljande kontroller för att upptäcka eventuella tidiga tecken på metabol störning?  

Läs mer i Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer