Sök efter symptom

Uppdaterad: 18 september 2017

  

Depersonalisation är att uppleva sig själv overklig - att inte känna igen sig själv, sina armar och ben. Egna känslor eller tankar kan också upplevas inte vara ens egna. Det kan vara som att leva i en dröm eller film eller vara som en robot. De psykiska processerna kan upplevas utifrån, liksom kroppen och kroppsdelar. Kan ge stark ångest, som kan förvärra besvären. 

Depersonalisation kan i upplevelser likna schizofreni mycket, men skillnaden är att vid schizofreni är det mer automatiskt eller större brister i förhållandet sig själv kontra omvärld, sig själv kontra andra personer eller sett ur det egna perspektivet. 

Depersonalisation kan kanske vara kopplat till hallucinationer. En teori om röster är att egna tankar inte känns igen, som ens egna och därför blir de till röster. Depersonalisation/derealisation är vanligare i början av schizofrenin. 

Derealisation innebär att omgivningen upplevs overklig och drömlik. Kan förekomma samtidigt som depersonalisation. 

Dessa två symptom är det tredje vanligaste psykiska symptomet efter depression och ångest.

Båda två ingår i depersonalisationssyndrom som räknas i DSM 5 till dissociativa störningar (avskild från sig själv). 

Vanliga personer kan uppleva liknande vid tillfällig stress och ångest. Vid bipolär, djupa depressioner, ångestsjukdomar (särskilt panikångest), dissociativa störningar, epilepsi, migrän, cannabis och ecstasy kan det också förekomma. Vissa läkemedel kan ge depersonalisation som biverkan, som bensodiazepiner eller när man försöker sluta med bensodiazepiner. 

Orsaken är oklar, men kraftig ångest och tidiga trauman kan det kanske vara. Att vara avskild från kroppen då kan vara ett bra sätt att uthärda, men hos vissa kan det bli kroniskt. 

Neurologiska teorier anser att det kan vara störningar i hur inkommande sinnesintryck integreras i tinningloben, där känslan av själv sitter dvs om du har ett äpple i handen, så skickas impulser till hjärnans tinning, där självcentrum sitter, men störs dessa signaler upplever du inte att din hand håller äpplet. Hämning av känslor har också upptäckts vid depersonalisation. 

Svensk forskning har nyligen visat att för att skapa minnen om oss själva måste vi befinna oss i vår egen kropp och att därför kan depersonalisation ge sämre förmåga att skapa nya minnen om oss själva. 

Senaste åren nämns att avvikande själverfarenhet är ett centralt drag i schizofreni och att ipseitetsstörning förekommer, där den egna personen flyter ihop med omvärlden och inte kan skiljas från den. 

Nackdelen med depersonalisation är att det blir svårt att koncentrera sig och att minnas, vilket kan störa dagligt liv och kontakt med andra. 

Den behandling, som kan ha viss effekt mot depersonalisationssyndrom är läkemedlet lamotrigin och KBT. Även antidepressiva Fluoxetin och Anafranil samt bensodiazepinet Iktorivil brukar användas. 

I andra självhjälpsböcker om schizofreni nämns knappt depersonalisation. 

Kings College London har bra information om depersonalisation.

 

Har jag depersonalisation? 

För att kunna mäta depersonalisation krävs Steinbergs Depersonalization Test, som finns på nätet här

Hur ofta besvären inträffar verkar viktigt, så enstaka händelser är antagligen inte så farligt.

 

Självhjälp: 

  • Att veta vad det är, att det är ofarligt och att många upplever samma sak kan vara till stor hjälp bara det och lindra samt minska stress och ångest. 

  • Försök minska ångest, stress och undvik att andas för mycket (hyperventilera). 

  • Djupa depressioner ofta blandat med ångest och panikångest kan ge sådana besvär. 

  • Kontrollera i FASS om dina läkemedel har depersonalisation eller dissociativa besvär som biverkan. 

  • Har du temporallobsepilepsi så kan det orsaka detta. 

  • Obehagliga minnen eller flashbacks kan orsaka detta. Försök identifiera sådana tankar och utmana dem. 

  • Håll kontakt med personer som ger dig stöd och bryr sig om dig, som föräldrar, vänner m.fl. 

  • Självhjälpsboken Overcoming Depersonalization and Feelings of Unreality av Antony S David finns på adlibris.se. Boken ger en KBT inriktad självbehandling. 

  

Kontakta läkare: 

  • Om du är störd av besvären eller om de är känslomässigt störande. 

  • Om besvären inte går över eller kommer tillbaka. 

  • Om arbete, relationer eller vardagen störs..

Kommentar  
Vem behöver egentligen en läkare för att ställa in medicinen?
Att de egna tankarna upplevs som främmande vid depersonalisation är intressant, eftersom det finns en teori om röster att de uppstår för att man inte känner igen sina egna tankar och därför blir de till röster istället för tankar som de egentligen är.

Röster skulle med det synsättet vara ett dissociativt symptom. Nu tror jag inte riktigt på detta utan jag tror röster är komplare än vad man tror. Men jag tror att minnet på något sätt är inblandat i rösternas uppkomst.