Uppdaterad: 19 november 2017

Länge har personer med schizofreni ansetts farliga och säkert av många olika orsaker. Livslång vård förr på mentalsjukhus, filmer typ Psycho, media som kopplar våld till schizofreni vid domar till rättspsyk och enstaka vansinnesdåd, som väcker stor uppmärksamhet och indignation. Innan antipsykotika kom var våldsrisken större p.g.a psykoser nästan varje år. Idag med rätt behandling och ej avbruten medicinering förekommer psykosen vart 10:e till 20:e år. I uländer än idag kan de med schizofreni kedjas fast av anhöriga för att de varit våldsamma. När de får antipsykotika och vård så slipper de kedjorna. 

Idag sitter 1 % av de med schizofreni på rättspsyk, men i genomsnitt 5 gånger än längre medeltiden för fängelse, som är ett år. Det gör att man verkar vara 5 gånger brottsligare än vad man egentligen är. Oftast är orsaken lindrigare brott, som hot och misshandel. 75 % av de på rättspsyk har missbruk, 87 % är män mellan 25 - 34 år. Troligen kommer färre få rättspsyk och fler få fängelse istället och en minskning med 90 % har diskuterats. Schizofreni är vanligaste diagnosen på rättspsyk men autism ökar. Rättspsyk är inte ett tidsbestämt straff till skillnad från fängelse. För 8 år sedan satt en medlem på viska.se på rättspsyk och en missbrukare, som stulit en hund utanför Konsum hade suttit där 9 år för detta brott. 

Hög risk för våld finns om du är våldsoffer, mycket aggressivt språk, multimissbruk, behandlingsavbrott och inläggningar. Annat, som hemlöshet, psykopati, antisocial personlighetsstörning, aggression, missbruk, dålig impulskontroll, fängelse, tvångsvård, dålig barndom och överfall ger måttlig riskökning. Självskada kan också öka risken för att utöva våld. 

Aggression och svår aggression finns hos 31 % resp 16 % vid första psykosen. Vid första psykosen begår 0,16 % mord om de är obehandlade, men de som fått vård har bara 0,01 % risk.

Avbruten behandling med antipsykotika och antidepressiva kan öka risken för dödligt våld 6 – 7 gånger, men att använda bensodiazepiner eller Imovane/Stilnoct ökar risken både att bli mordoffer och att utöva dödligt våld. 

Viktigt också att de med schizofreni oftare drabbas av brott än de själva begår brott. Antagligen för att de är ett lätt byte. Inte bra att bli misshandlad för att de kan ge paranoia och kanske att situationer kan misstolkas och utlösa våld för att själv slippa våld. Personer med schizofreni bör inte placeras i bostadsområden med högre brottslighet och missbruk för att minska utsattheten för våld, brott, rädsla och paranoia. 

Två typer av våld finns: planerat våld och impulsivt våld. Det senare orsakas ofta av ilska och rädsla framkallad av stress. 

Fyra huvudfaktorer påverkar våldsrisken vid psykos med aggressivitet: 

  • psykotiska symptom
  • ilska
  • missbruk
  • miljöfaktorer, som bristande respekt, kontrollerande, oempatiskt bemötande och dåligt bostadsområde med droger. 

Det går att minska våldet genom att försöka minska dessa fyra faktorer. Bristande impulskontroll tros också påverka. 

Värst är nog om antipsykotika inte ger effekt (behandlingsresistens) med fler psykoser och särskilt om missbruk också finns. Nackdelen med att utöva våld är att risken för att dö av våld är 5 gånger högre än normalt. Vid psykotiska sjukdomar utan missbruk eller andra riskfaktorer är risken för våld mindre än normalt. 

Antipsykotika minskar psykotiska symptom, aggressivitet och våldsrisk. Effekten mot aggressivitet kommer snabbt och efter dagar redan. Clozapine, Zyprexa/Olanzapin och Risperidon har bäst effekt mot aggressivitet av antipsykotika. Vid missbruk missköts ofta medicinering, vilket ger mer psykotiska symptom, där särskilt vanföreställningar kan öka våldsrisken. Abilify/Aripiprazol tros kanske kunna förbättra impulskontrollen. 

Både missbruk och våld vid schizofreni beror troligen på genetiska faktorer. Rättspsykiatrin har bästa kunskaper och erfarenhet av att behandla våld i samband med psykisk sjukdom. 

Det är inte omöjligt att antistigmakampanjer kan minska våld om psykiskt sjuka får ett bättre bemötande av folk ute i samhället.  

Är jag farlig? 

Testet särskilt bra vid aggressivitet, utåtagerande, påverkad av alkohol, narkotika eller läkemedel, psykotisk eller brist på empati. 

Tidigare motsatt dig planerad psykvård?

Beroende av alkohol eller droger?

Tankar om våld?

Tidigare våld?

Psykisk sjukdom?

Psykopati?

Annan personlighetsstörning?

Bristande sjukdomsinsikt?

Impulsivitet?

Brist på stöd i omgivningen?

Stress? 

Ju fler frågor med Ja-svar desto större risk att du är farlig för dig själv eller andra. Farlighetsbedömning från Landstinget i Sörmland. Sådana bedömningar kan ge fel hos 30 %.

 

 Självhjälp: 
  • Sök hjälp mot ditt missbruk. Tala med psykiatrin eller försök få hjälp t.ex via Länkarna. Vid schizofreni finns oftast ett lindrigare missbruk. 

  • Försök undvika rättspsyk om du inte behöver vård för att slippa ett långt straff. Vid våld kan vård vara klokt. En psykossjukdom är i genomsnitt inlagd 6 dagar per år, så fängelse borde gå för de flesta. Rättspsyk kan kosta 100 kr per dygn i vårdavgift medan fängelse är gratis och arbete eller sysselsättning ger 13 kr per timme där. Men sjukersättningen förloras oftast både i fängelse och på rättspsyk. Då får ansökan göras om försörjningsstöd hos kommunen till t.ex hyra för lägenhet. 

  • Undvik personer du blir förbannad på och undvik också bråkiga personer, kriminella och alkohol- eller drogpåverkade. Säg heller inte något negativt eller kritisera sådana personer. Avlägsna dig långsamt från platsen utan att titta på dem. 

  • Behandla folk respektfullt och vänligt för då minskar risken för att du utsätts för våld. Undvik att kritisera och skälla på andra. Försök berömma istället för att bli omtyckt. Särskilt viktigt i miljöer där våld kan förekomma t.ex vid inläggning. 

  • Kontrollera att du fått alla psykosociala behandlingar med effekt på psykossymptom och återfall i psykos. Viktigast är sjukdomshantering (IMR), familjeutbildning och familjeintervention. Men viktigast är förstås behandling mot missbruk. Det kan också finnas KBT mot ilska och aggressivitet. 

  • Upptäcker du att en person har vanföreställningar, där du upplevs som ett hot undvik den personen. Kan kanske leda till våld vid psykos. 

  • Depåinjektioner kan vara bra för dig om du har varit inblandad i våld för psykosrisken minskar med 20-30 % jämfört med tabletter. 

  • Kolla i FASS om dina mediciner kan ge aggressivitet som biverkan. 

  • Eftersom impulsivt våld kan utlösas av stress försök att minimera din stress med t.ex avslappningsövningar.

 

Kontakta läkare: 

  • Vid aggressivitet särskilt med missbruk med planer på brott eller våld kontakta psykiater genast. Bättre att vara inlagd en månad för att slippa 5 år eller längre på rättspsyk. 

  • Bäst effekt mot ilska och aggressivitet har Clozapine, Zyprexa/Olanzapin och Risperidon. Vid missbruk brukar Risperdal Consta depåinjektioner ges. Diskutera även med din läkare om du kan tillfälligt höja antipsykotikadosen, när du känner dig arg eller aggressiv. 

  • Du kan fråga efter KBT som minskar risken för våld. 

  • Irriterar dina föräldrar dig eller gör dig arg ofta kontakta din psykiater, så att dina föräldrar får familjeutbildning och kanske också familjeintervention. Det kan också halvera dina psykoser förutom minska ilska. 

  • Bor du i ett bostadsområde med våld och missbruk, som gör dig rädd och paranoid. Skaffa ett intyg från din psykiater att din sjukdom kräver ett lugnare bostadsområde. Kontakta sedan kommunen med krav på ny bostad. Har du Personligt Ombud kan denne sköta allt detta åt dig.