Sök efter symptom

Uppdaterad: 29 augusti 2017

tremor

Extrapyramidala- eller rörelse-biverkningar av antipsykotika är:

  • akut dystoni (muskelkramper)

  • parkinsonism (stelhet, darrningar, långsamma rörelser)

De orsakas av dopamin-2-blockad i hjärnan inte där psykosen sitter utan där rörelserna styrs.

De har varit kända länge och var vanliga förr, när bara gamla lågdos antipsykotika, som Haldol, användes i mycket höga doser. Kunde vara mycket besvärande, så att medicineringen avbröts och kunde skapa missnöje med psykiatrin och mediciner. De flesta fick Akineton eller Pargitan mot dessa biverkningar.  Alla antipsykotika utom Clozapine/Leponex verkar ge rörelsestörningar, men också litium.

Nyare antipsykotika kom med mycket mindre risk för dessa biverkningar via effekt också på serotonin (5-HT2A) och svagare dopaminblockering (högre dos). De kallades för atypiska (avvikande) antipsykotika. Först kom Clozapine/Leponex och sedan Risperdal och Zyprexa, som först var dyra och doserades sparsamt därför.

Tyvärr gav de viktuppgång och därför kom Abilify/Aripiprazol, Zeldox/Ziprasidon och Latuda med liten viktuppgång. Av nyare antipsykotika kan Risperdal/Risperidon, Invega samt Reagila (kariprazin) ge dessa biverkningar i högre doser. Höga doser, tidigare extrapyramidala biverkningar, andra sjukdomar, barn och ungdomar har ökad risk för dessa biverkningar. De ger ökad risk för att drabbas av tardiv dyskinesi senare. 

Uppdaterad: 23 augusti 2017

help

För att lyckas att själv behandla symptom krävs rätt strategi. 50 % har kvarvarande symptom trots medicin och andra behandlingar. Dessutom kan lindrigare symptom vara svåra att få bort med medicin. Psykofarmaka brukar alltid vara bättre vid kraftigare symptom t.ex vid inläggning. Det är då det märks en kraftig effekt. Därför är det viktigt att prova självhjälp som tillägg till din vanliga behandling när du har symptom som besvärar dig. Idag tillbringar en med schizofreni 2 % av tiden hos psykiatrin, så resten av tiden är det självhjälp, som gäller.

Tänk på att ett symptom kan påverka andra symptom. Om du lindrar ångest kan röster och paranoia minska också. Ångest, sömnsvårigheter och stress är viktiga och besvärliga symptom, som påverkar andra symptom. 

Ett självhjälpsråd kan nog kosta 200 miljoner kronor att vetenskapligt bevisa effekt för och därför är självhjälp inte så väl bevisad. Appar kan ge möjlighet att bevisa effekten av självhjälpsråd billigt, men vi är inte där än. Psykosociala behandlingar, som ger kunskaper och självhjälpsråd har dock ofta bevisad effekt, vilket indirekt bevisar nyttan av självhjälp.

  • Identifiera symptom som är envisa och som inte går över. Börja behandla det symptom som är värst och som mest stör din vardag. Du skall bara behandla ett symptom i taget. Skriv ner på ett papper hur symptomet brukar upplevas. Viska har ett pdf-formulär för detta som är mycket bra, som man kan skriva i och spara. Formuläret tar också upp ångest, sömn och stress, som kan förstärka andra symptom och viktiga att därför bedöma. Formuläret finns här.

  • Kartlägg dina symptom. Skriv ner på papper hur ofta dina symptom kommer, deras styrka och ange också om något i din omgivning kan ha varit orsaken. I denna bok kan du mäta hur stora de flesta symptomen är, vilket är unikt för självhjälpsböcker. Genom att göra så kan du komma på vad som kan förvärra eller lindra dina symptom. Psykossymptom påverkas ofta av omgivningen.

  • Följ självhjälpsråden för det symptom du har och starta din självbehandling men testa bara ett råd i taget. Fortsätt att kartlägga dina symptom, så att du ser om du får någon effekt av din behandling. 

  • De råd du märker ger effekt använder du mer av och mindre av de råd, som inte ger så bra effekt. Planera också hur ofta du skall ge dig behandlingen. Mediciner doseras regelbundet och samma sak gäller att självhjälpen måste upprepas och särskilt när du får symptom. 

  • Utvärdera din behandling. Det kan krävas att du försöker förbättra och förändra din behandling och självhjälpen, så den blir bättre anpassad till din situation. Använd symptomskalorna i denna bok för ditt symptom eller PANSS eller BPRS-skalorna, som mäter många olika symptom samtidigt. Du kan då se om andra symptom också minskar.

  • Minst två olika självhjälpsråd bör du använda för varje symptom. Forskningen visar att de med fler självhjälpsråd i behandlingen lyckas bättre att behandla envisa symptom. 

  • Kolla om appar finns för ditt symptom. Helst skall de ha bevisad effekt. På viska.se finns information om appar, som uppdateras i takt med ny information kommer. Appar kan få mycket stor betydelse för självhjälpen mot schizofreni framöver.

 

Hämtad delvist från boken: 

Clinical Handbook of Schizophrenia (2008) sid 273-274.

Uppdaterad: 25 augusti 2017

synhallucination   

Störningar av synintryck kan förekomma vid schizofreni, s.k illusioner. En röd knapp kan börja lysa kraftigt, solen lyser starkare eller en katt omvandlas till en liten tiger. Det är lindrigare än en hallucination, som uppstår utan några sinnesintryck alls. Förändringar i ljusstyrka, form, rörelser och färg är dubbelt så vanligt som synhallucinationer. 

Vid enbart synhallucinationer är det troligen inte schizofreni utan annan orsak, som missbruk eller läkemedelsförgiftning. Synhallucinationer vid schizofreni brukar kombineras med röster och andra psykossymptom. 

Synhallucinationer förekommer hos 25-30 % vid schizofreni och schizoaffektiv, men också vid t.ex psykotiska symptom vid bipolär, depression och neurologiska sjukdomar, som t.ex epilepsi. Vid schizofreni kan synhallucinationer tyda på besvärligare symptom och sjukdom. 

Ögats näthinna är en del av hjärnan, vilket gör att även ögat har förändringar, som kan bidraga till hallucinationer och förändringar i synen

Synhallucinationer delas upp i

Enkla, som består av ljus, färg, geometriska figurer och enkla föremål. 

Komplexa, som är livliga bilder eller scener, med djur, folk mm 

Synerna brukar bestå av livliga, färgrika scener, med familjemedlemmar, djur och religiösa figurer oftast i normalstorlek, men enstaka rapporter om jättar finns. Att se skuggor i ögonvrån förekommer också. Reaktionerna på dessa är olika - rädsla, välbehag eller ingen reaktion alls. Hallucinationerna brukar pågå dagtid och är också ofta kopplade till överaktivitet. Skrämmande synhallucinationer tyder på schizofreni, delirium eller hallucinogener. 

Synhallucinationer, som enbart uppstår, när ögonen sluts eller i ett mörkt rum är en annan sorts hallucination än vid öppna ögon. Kan t.ex bero på mycket dålig syn, varvid hjärnan fyller i med synintryck. 

Religiösa hallucinationer hos psykiskt friska djupt troende domineras av synhallucinationer, medan schizofreni domineras av röster. Dessa religiösa syner består ofta av en vägvisare, som ger uppmaningar och upplevelsen är positiv. 

3 % av psykoserna hos unga kan orsakas autoimmunitet med syn- eller taktila hallisar. 

Nyare antipsykotika har bäst effekt mot synhallucinationer och Clozapine/Leponex uppges kunna ta bort dem hos 80 %. Eftersom antipsykotika har effekt mot synhallucinationer, så kan andra behandlingar mot positiva symptom vid schizofreni antagligen också ge viss effekt mot synhallucinationer också. 

Läs mer om synhallucinationer här

Hur stora besvär av synhallucinationer har du? 

Minimal = Tveksamt och nästan normalt.

Mild = En eller två tydliga men inte så ofta eller ett antal vaga onormala sinnesintryck, som inte ger störning av tänkande eller beteende.

Moderat = Hallucinationer ofta, men inte konstant och tänkande och beteende är bara påverkade litet.

Moderat svår = Hallucinerar ofta och kan vara hörsel, smak och känsel också och tenderar att störa tänkande och/eller beteende, Tolkningen av dessa kan likna vanföreställningar och reaktion på dem kan ske med känslor eller tal.

Svår = Hallucinationer nästan ständigt, vilket ger stora störningar av tänkande och beteende. De uppfattas som verkliga och funktionsförmågan hämmas av känslomässigt svar på dem och tal med rösterna.

Extremt = Nästan helt upptagen av hallucinationer, som dominerar tänkande och beteende. Hallucinationerna tolkas vanföreställnings liknande sätt och gör att man svarar till hallucinationerna eller ändrar beteende inkluderande att följa rösternas uppmaningar. 

Från PANSS-testet, som mäter positiva, negativa och andra symptom.  T.ex. Mild innebär nästan normalvärde och är inget problem. Obs! Ju oftare hallucinationerna kommer och ju mer de nedsätter ens dagliga funktionsförmåga desto värre.

  

Självhjälp: 

  • Öka din aktivitet genom att titta på TV, läsa, motionera eller syssla med något t.ex spela dataspel. Särskilt bra om besvären uppstår vid vila eller inaktivitet. 

  • Säg högt till dig själv positiva saker, som Jag klarar det här och Jag har kontroll nu för att lugna ner dig själv. 

  • Om du är stressad eller har stark ångest försök att slappna av och därmed minska stressen t.ex avslappningsövningar eller andningsövningar mot akut ångest.

    Motion ger också en avstressande och avslappnande effekt. Försök att få tillräckligt med sömn. 

  •  Om andra symptom ger stress eller ångest försöka minska på dem med självhjälpsråd.    

  • Läkemedel kan, som biverkan ibland framkalla synhallucinationer. Kolla dina läkemedel i FASS. 

  • Är hallucinationerna obehagliga försök att blunda, så försvinner de kanske. 

  • Tror du att de är verkliga. Fotografera dem med din smartphone. 

 

Kontakta läkare: 

  • Om synhallucinationerna är Moderat svåra eller däröver och börjar störa tänkande och beteende kan det vara dags för hjälp. 

  • Att få lugnande ord av personalen kan också lindra besvären. 

  • Bäst effekt mot synhallucinationer har Clozapine/Leponex, som hjälper hos 80 %.

Uppdaterad: 18 september 2017

 depersonalisation 

Depersonalisation är att uppleva sig själv overklig - att inte känna igen sig själv, sina armar och ben. Egna känslor eller tankar kan också upplevas inte vara ens egna. Det kan vara som att leva i en dröm eller film eller vara som en robot. De psykiska processerna kan upplevas utifrån, liksom kroppen och kroppsdelar. Kan ge stark ångest, som kan förvärra besvären. 

Depersonalisation kan i upplevelser likna schizofreni mycket, men skillnaden är att vid schizofreni är det mer automatiskt eller större brister i förhållandet sig själv kontra omvärld, sig själv kontra andra personer eller sett ur det egna perspektivet. 

Depersonalisation kan kanske vara kopplat till hallucinationer. En teori om röster är att egna tankar inte känns igen, som ens egna och därför blir de till röster. Depersonalisation/derealisation är vanligare i början av schizofrenin. 

Derealisation innebär att omgivningen upplevs overklig och drömlik. Kan förekomma samtidigt som depersonalisation. 

Dessa två symptom är det tredje vanligaste psykiska symptomet efter depression och ångest.

Uppdaterad: 20 oktober 2017

schizofreni 

Självkänsla innebär att uppleva sig ha ett eget värde och att lita på sig själv utan att få beröm av andra. Har väldigt lite att göra med vad som uträttas. God självkänsla ger ett tryggt intryck och omgivningen uppfattas som vänlig och accepterande. Kontakter med andra underlättas, medan låg självkänsla ger känslighet för kritik och motgångar. 

En god självkänsla leder ofta till att sömn, mat och hälsa sköts väl. Att sätta rimliga gränser fungerar och att du tar inte överdrivet stort ansvar över saker. Ju mer makt du har över ditt liv desto bättre självkänsla. 

Låg självkänsla kan göra det svårt att må bra för att man blir för upptagen av att inte göra fel och prestera. Händelser kan tolkas negativt och som bevis för att man är dålig. Vid schizofreni talas om att låg självkänsla skapar stress vid samvaro med andra. Låg självkänsla ger en ökad sårbarhet för oro, depression, ångest och psykossymptom. 

Självkänslan kan försämras på grund av diagnosen och den negativa bild den har i samhället. Dessutom har nog de flesta på grund av sjukdomen drabbats av händelser, som minskar självkänslan, som förlust av arbete, relationer m.m. 

Studier finns som tyder på att förbättrad självkänsla, mindre depression och självkontroll är viktigast för att minska tillfälliga psykotiska symptom och särskilt i 30 års åldern. God självkänsla ger färre återfall i psykos och  bättre livskvalité. 

Doktorn i psykologi Ann Olsen har schizofreni och skriver i boken Illuminating schizophrenia att låg självkänsla kan leda till överkompensation och en överdrivet positiv självbild liknande en vanföreställning. Sedan inre tvivel om sig själv i kombination med omgivningens negativa attityder kan leda till ett självdestruktivt och självskadande beteende på olika sätt och när man protesterar över lidandet skylls det gärna på något eller någon utanför sig själv. 

Hon menar också att dåligt självförtroende och låg självkänsla kan bidraga till socialångest över att uppträda konstigt bland folk och det kan framkalla just det beteende som man är rädd för. 

Självförtroende är att tro sig klara av att göra saker, men behöver inte innebära god självkänsla. Genom att bli duktig på något kan låg självkänsla döljas. 

Självbild är den bild du har av dig själv och hur du uppträder utåt. Självbilden påverkas av saker i ens tidigare liv samt självkänsla och självförtroende. 

Läs mer om detta hos 1177.se

Uppdaterad: 17 september 2017

PTSD  

PTSD är en ångestsjukdom, som kan uppstå efter skräckfyllda händelser, där ens eget eller närståendes liv varit hotat. Psykoser (särskilt första psykosen), tvångsvård, bältning och tvångsmedicinering kan vara skräckfyllda och ge PTSD. Vid första psykosen är 66 % av PTSD:n orsakad av psykosen. 70-98 % av de med schizofreni har upplevt minst ett trauma i sitt liv, vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Schizofrenin ökar risken för att drabbas av trauman liksom sämre socialmiljö och missbruk. Fem år efter traumat ökar risken att få schizofreni 8 gånger. 

Symptomen är att den skräckfyllda händelsen ständigt återupplevs, vilket gör det svårt att slappna av, koncentrera sig och man kan hoppa till vid plötsliga ljud. Om man vid traumat upplevde sig kunna dö, så finns samma känsla av att dö vid återupplevandet. De kan känna sig konstant hotade och skadade samt också klandra sig själv för vad som hände. Personer eller saker, som påminner om skräcken undviks. Mardrömmar, där traumat återupplevs är vanliga, liksom störd sömn. Symptomen för PTSD kan överlappa med psykos, depression och bipolär, speciellt direkt efter traumat. 

En undergrupp av PTSD finns med dissociativa symptom, som depersonalisation och derealisation. 

Ungefär 30 % av de med schizofreni har PTSD, vilket är drygt 3 gånger högre än normalt. PTSD ger bl.a mer symptom, inläggningar, missbruk och självmordsförsök. Symptomen förvärras genom ökad isolering, stress och överdriven vaksamhet. PTSD symptom kan förväxlas med hallucinationer och negativa symptom. Vid PTSD utan psykossjukdom kan också psykossymptom förekomma, vilket kan förväxlas med schizofreni.

Underkategorier