Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 18 oktober 2017
Missbruk är 5 gånger vanligare vid schizofreni än normalt – 25 % kan ha missbruk och 25 % har haft problem med missbruk av alkohol och droger tidigare. Men enligt Psykosregistret har bara 2 % av kvinnorna och 6 % av männen missbruk, vilket är väldigt lågt jämfört med litteraturen. Dessutom är risken för spelmissbruk högre, liksom matmissbruk i form av överätning finns rapporterat. Rökning är 3 gånger vanligare vid schizofreni, men räknas oftast inte som missbruk. Störst risk för missbruk har unga män. Dubbeldiagnos är när både psykossjukdom och missbruk finns.
Praktiskt taget allt missbruk, men värst cannabis och alkohol, verkar ge förhöjd risk för att få schizofreni. Det verkar ofta ha ärftliga orsaker, som delvis kommer från gener som ökar risken för schizofreni, men även för missbruk. Tidigare har andra orsaker angivits – självmedicinering för att minska vissa symptom, ger sociala kontakter med mindre isolering och sysselsättning. Själva uppger de med missbruk att orsaken är leda och ledsamhet. Men även utan schizofreni förekommer missbruk ganska ofta, så man hade kunnat bli missbrukare ändå.
Missbruk ger höga nivåer av socialstress, som är viktigt att försöka minska. Det kan skapa samma problem som hos vanliga människor, men kan göra dig sjukare med mer symptom, självskador, aggression, våld, inläggningar, avbrott av antipsykotikabehandlingen, 5 gånger fler psykoser och försämrad funktionsförmåga. På symptomen har hallucinogener, amfetaminer och cannabis värst effekt. De med missbruk konsumerar mer psykiatrisk vård, gruppboende och anhörigainsatser.
Oftast är inte missbruket allvarligt, men även lindrigare missbruk kan ge kraftiga negativa effekter på schizofrenin. Positivt är att funktionsförmåga kan ha varit bättre än normalt innan och upptäcks missbruket tidigt kan prognosen vara god. Lindrigare missbruk beror på dålig ekonomi med mindre pengar till missbruk samt värre biverkningar av droger/alkohol.
Kognitiva symptom, som dåligt minne och problemlösning, negativa symptom samt depression kan försvåra avbryta ett missbruk.
Ett problem med missbruk och schizofreni att man kan falla mellan stolarna – psykiatrin tycker det är missbruk, som kommunen skall behandla och kommunen tycker att schizofrenin måste behandlas av psykiatrin först. Så trots att du är sjukare kan du bli utan tillräcklig vård.
Viktigt att minnas är att drogmissbruk kan ge schizofrenisymptom hos psykiskt friska och kan förväxlas med schizofreni och därför skall missbruk alltid uteslutas före schizofrenidiagnos. Särskilt kokain och amfetaminlika droger kan framkalla psykoser.
Missbruk ökar också risken för självmord och kroppsliga sjukdomar. Det och rökning kan orsaka kanske 75 % av överdödligheten vid schizofreni och förkorta livslängden. Missbruk kan stå för 50 % av överdödligheten.
En stor nackdel med missbruket är våldet som ger skambeläggning för alla med schizofreni, som utan missbruk har knappt någon ökad våldsrisk alls. 75 % av de som får tvångsvård och rättspsykiatrisk vård har missbruk. Missbruk tar en stor del av psykiatrins resurser.
Cannabis kan hos vissa med genetisk sårbarhet för schizofreni utlösa schizofreni.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 8 januari 2016
De flesta dagar ser ungefär likadana ut. Varje dag njuter jag av att kunna sova så länge jag vill. Går upp vid 9.00 cirka. Äter frukost vid TV:n, där jag kollar nyheterna på Text-TV.
Sedan läser jag lokaltidningen. Slår på datorn, där jag söker på Viska om någon fyller år.
Betar av senaste inläggen på Viska.
Lagar lunch vid 12.00 cirka.
Därefter brukar jag cykla till biblioteket, där jag läser ett flertal tidningar. Handlar på ICA.
Jag gymmar hemma. Dels har jag fått träningsprogram av sjukgymnast och dels har jag lagt till eget. Dessutom har jag en enkel träningscykel. Om blodsockret verkar att vara för högt, så tar jag några varv på den.
Varannan dag talar jag med min syster i telefon. Det är väldigt sällan som jag träffar någon person IRL. Det kan gå flera veckor mellan gångerna. Känner mig ändå inte ensam.
En eller ett par gånger per vecka går jag på något nöje som bio, konsert eller teater.
Jag löser korsord och sudoku för att hålla igång hjärnan. Det är inte ofta som jag har tråkigt. Är nyfiken och "forskar" mest hela tiden.
Geta
- Kategori: Självhjälp
När man har återhämtat sig så inträder en ny tid i livet då man varken platsar riktigt i brukargruppen eller i den grupp människor som saknar psykoserfarenhet, s.k. friska gruppen. Man är varken sjuk eller helt frisk. Från brukare får man höra "men du är ju frisk" och från s.k. friska får man höra "var rädd om dig så du inte insjuknar igen". Ingendera tror riktigt på ens förmåga att klara vardagen eller på ens förmåga att förstå andra utifrån sin erfarenhet. Om man vill hjälpa så kan det av s.k. friska ses som ett överengagemang och av brukare som att man inte längre kan förstå eftersom man är "frisk".
Det är en svår period i och med att den leder till en större ensamhet än tidigare då man i alla fall var accepterad bland andra brukare. S.k. friska bjuder inte gärna in i sin gemenskap och man tappar en del av de vänner man haft i brukargruppen.
Här gäller det att våga öppna sig för nya sammanhang där folk inte har en förutfattad bild av en, så att man kan skapa nya vänskapskontakter.
För mig blev det bra att byta arbete eftersom jag på det nya bjuds in i gemenskapen, afterwork och liknande precis som alla andra. Det är skönt med ny gemenskap även om den inte är djup och förtrolig ännu.
Att behålla de nära vänner som man har kvar från tidigare faser i livet är också viktigt och hitta nya former för den gemenskapen. Förut kanske man kunde träffas dagtid, men med arbete så kanske det är omöjligt. Kan man träna tillsammans? Vika en kväll i veckan för en gemensam middag? Hitta ett intresse som kyrka eller en studiecirkel som båda går till så att man träffas regelbundet? Träffas på helgen då och då?
På jobbet kan kafferumsgemenskapen vara svår i början. Man kanske är van vid djupgående samtal med brukarvänner, men nu handlar det om senaste tv serien eller matrecept, det är ofta ytligt småprat. Det får man lära sig att delta i eller vara tyst - alla behöver inte prata i kafferummet. Det som inte funkar är att ta upp ett djupgående ämne - sådant är tabu på många arbetsplatser.
Sen får man vara rädd om sig även om det kanske inte gäller arbetsuppgifterna i första hand utan annat som medicin, sömn, mat och motion. Så att man bevarar ett gott mående. Ge dig själv tillräckligt utrymme för vila. Det kan behövas!
Isa-Alise
- Kategori: Självhjälp
Jag bestämde mig för ett datum när jag skulle sluta ta cigaretter som låg ungefär en månad senare.
Två veckor innan dess så minskade jag på mitt rökande med 20%. Sedan när datumet kom så la jag verkligen av att röka.
Vid tester kom man fram till att de som verkligen höll datumet lyckades sluta röka, medan de som inte höll datumet misslyckades.
Jag tog all hjälp jag kunde få:
-
vårdcentralen
-
sluta röka linjens dagboksforum eller andra dagboksförande sajter
Det är viktigt att dokumentera allt man kan för att kunna gå tillbaka och se hur det gick till egentligen, då den psykiska abstinensen försöker få dig att tro att det gick ju bra att sluta och att det inte gör nåt att ta en cigg igen. Spela in dig själv på webbkameran om du vill dokumentera på det sättet.
Jag hade nikotinhjälpmedel när jag slutade.
Nikotinplåster och små smälttabletter med nikotin.
Man kan höra för i vårdcentralen hur man ska gå till väga. Det finns ju andra mediciner som kan hjälpa. Det gäller att skynda långsamt med avvänjningen.
Jag fick min sista abstinenstopp - som brukar komma efter 3-4 veckor – innan jag hunnit sluta med plåstren. Sedan gick allt smärtfritt. Jag kunde sluta med nikotinplåstren och därmed bli nikotinfri.
Då bestämde jag mig för att vänta dessa 4 veckor innan jag fastslog att den fysiska abstinensen lagt av. Inget hände efter dessa veckor och då förstod jag att det var upp till mig nu om jag skulle börja igen. Den fysiska abstinensen var slut. Nu var det bara den psykiska abstinensen och vanebeteendet som jag behövde stå emot. Då behövs verkligen dokumentationen.
Melun
Läs mer: Missbruk