Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 9 oktober 2017
Kroppslig yrsel anses förekomma vid schizofreni, vanföreställningssyndrom och troligen också schizoaffektiv. Det finns också psykogen (psykisk) yrsel och yrselsjukdomar.
Att känna sig yr beskrivs ibland som en rörelsehallucination eller rörelseillusion. Psykisk yrsel är ganska vanligt inom psykiatrin. Den kännetecknas av hyperventilation (ökad andning), psykiska symptom strax innan, fobi eller ångest. Denna yrsel behandlas med samtal om att ingen farlig sjukdom är orsaken och en kort behandling med antidepressiva eller lugnande medicin.
Det finns yrselsjukdomar och där kan yrseln ge ganska ofta psykiska symptom, som panikattacker, ångest och depression. Det kan därför vara viktigt att behandla yrsel.
Yrsel kan uppstå, när man reser sig upp från sittande eller liggande ställning. Det kallas för:
-
ortostatisk hypotension med blodtrycksfall och hjärtklappning.
-
postural hypotension med enbart blodtrycksfall.
Ibland kan det bli så besvärligt att man känner sig svimfärdig. Det är dock sällsynt att blodtrycksfall leder till svimning.
Clozapine/Leponex ger hos 1-10 % postural hypotension.
Ortostatisk hypotension finns hos 1-10 % av Seroquel/Quetiapin, Zyprexa/Olanzapin, Nozinan, Theralen och Haldol, medan 0,1-1 % hos Risperdal/Risperidon, Abilify/Aripiprazol, Latuda och Cisordinol.
Att dosen långsamt ökas för Seroquel/Quetiapin och Clozapine/Leponex sker för att risken för blodtrycksfall och yrsel skall minska. Särskilt äldre är känsliga för denna biverkan.
Zeldox/Ziprasidon har minst risk för blodtrycksfall av nyare antipsykotika.
Effekten orsakas av antikolinerga effekter och vid blockad av alfa-1-receptorer.
Blodtryckssänkande mediciner och en del andra mediciner kan förvärra effekten. Alkohol kan förvärra besvären, eftersom alkohol vidgar blodkärlen och sänker blodtrycket ännu mera.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 6 oktober 2017
Koordination, vinglighet och balansproblem ingår i motorkoordination, som en av tre grupper av mjuka neurologiska tecken (de två andra integrativ sensorisk funktion samt komplexa motorsekvenser). Mjuka för att de inte är kopplade till en specifik del av hjärnan eller del av en sjukdomsgrupp. Mjuka neurologiska tecken brukar vara försämrade medium till stort jämfört med normalt. De brukar minska med tiden och särskilt mycket hos de med nästan inga symptom (remission).
De är kopplade till ökande symptom och sämre kognitiv förmåga. De förekommer också vid schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom. Symptomen kan förbättras med antipsykotika.
Ändrade rörelser eller motoriska symptom har rapporterats för schizofreni redan i början av 1900-talet. När antipsykotika kom, så gav de biverkningar på rörelserna och då glömdes de gamla resultaten bort och rörelsebiverkningar av antipsykotika diskuterades enbart.
Rapporter kom senare att schizofreni utan antipsykotika hade ofrivilliga rörelser, parkinsonism, mjuka neurologiska tecken, katatoni, negativa symptom och långsamma rörelser. Detta på grund av att schizofreni är en slags utvecklingsstörning, som även drabbar rörelserna. När schizofrenidiagnos ställs enligt DSM 5 skall psykomotoriska symptom bedömas som ett av många symptom eller dimensioner.
Det som ses idag är en blandning av rörelsestörningar av sjukdomen och biverkningar av antipsykotika. Motoriska störningar är överraskande vanliga. Att antipsykotika kan ge rörelsestörningar beror på blockaden av dopamin, som också styr rörelserna i kroppen.
Vid schizofreni är steglängden kortare än normalt, vilket ger långsammare gång. Gamla antipsykotika kortar steglängden mer än nyare antipsykotika och ger ännu något långsammare gång.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 5 oktober 2017
Normalt lär man sig läsa i barndomen och sedan kvarstår denna färdighet livet ut för nästan alla med undantag för schizofreni. 75 % av de med schizofreni kan ha lässvårigheter, som liknar vanlig dyslexi, men som uppstår efter första psykosen och innan fungerade läsningen normalt. 30 % har så stora läsproblem så de kan klassas som analfabeter. Speciellt flytet i läsningen, förvaring av ordinformation och visuell läsning brister. Läsningen är sämre än nedsättningen i kognitionen.
Läsning omfattar dels syn, som registrerar texten, men också hörselprocesser, som ljudar texten för att upptäcka tonskillnader, som förändrar ordbetydelsen. Hos individer varierar hur mycket synläsning och hörselläsning, som används och brister i t.ex synläsning kan kompenseras med hörselläsning. Om båda läsformerna är störda, uppstår allvarliga lässtörningar.
Synläsningen verkar vara nedsatt för de med risk för att få schizofreni, medan hörselläsningen försämras i samband med insjuknandet i schizofreni.
Efter schizofreni kan problem uppstå med andra språket t.ex engelska, som kan bli svårt att tala och förstå.
- Kategori: Självhjälp
Brukarinflytande handlar både om makt över den egna vardagen och vården, och om möjlighet att påverka vårdens utformning och utveckling. För detta är kommunikation och bemötande viktigt. Man behöver bli sedd och bekräftad, trodd på, och lyssnad på. Detta för att man inte ska bli stigmatiserad av vården, utan få en grund för delaktighet i behandlingen.
Den första delen av brukarinflytandet handlar om delaktighet i behandlingen. Man kan begära att få vara med och skriva sin egen vårdplan. Då blir den möjlig att arbeta med. Om målen är egna som brukaren själv varit delaktig i att välja, så finns goda chanser att brukaren vill jobba med dem. Men om personalen skrivit upp mål på sin kammare, så är det inte troligt att de kommer att genomföras. Man bör också vara delaktig i valet av behandling. Om det finns flera likvärdiga behandlingsmöjligheter bör man få information om detta och ges möjlighet att välja det som passar en själv bäst. Naturligtvis kan kostnadsaspekter begränsa valet en del, men i så stor utsträckning som möjligt bör brukaren få delta i val av mediciner och annan terapeutisk behandling.
Brukaren bör också få information om biverkningar och eventuella utsättningsbesvär vid medicinering. Det ger möjlighet att välja en annan medicin med en annan biverkningsprofil som man lättare kan stå ut med.
En lista på vad man vill ta upp i läkarsamtal kan vara bra att ha med, så att man inte glömmer något viktigt. Eftersträva en bra samarbetsrelation med läkaren. Kom ihåg att du är experten på dig själv och dina reaktioner på mediciner, och att läkaren är experten på vad som finns att erbjuda. Möts som två experter som ska lösa ett gemensamt problem.
Den andra delen av brukarinflytandet handlar om de roller man kan ha om man vill vara med och påverka vårdens utformning, innehåll, och utveckling. Man kan som brukare arbeta inom vården ideellt eller med lön/arvode på många olika sätt.
I självhjälpsgrupper kan man få inflytande över sin egen återhämtningsprocess. Återhämtningsgrupper, rösthörargrupper, och självhjälpsgrupper för olika problematik är ett sätt att lära sig nya strategier att hantera sin vardag på, och att få träffa andra som verkligen förstår hur det är. Det ger steg mot återhämtning samt ny gemenskap. En återhämtad brukare kan leda självhjälpsgrupperna. Då handlar det inte så mycket om att vara expert som att se till att alla i gruppen får komma till tals, att atmosfären i gruppen är stödjande, och att det finns lokaler och fika för träffarna. Sen lär man av varandra i gruppen.
Intressepolitiskt engagemang är viktigt för att skapa förändring i vården. Brukarföreningar t.ex. RSMH ger möjlighet att uttrycka åsikter, engagera sig intressepolitiskt, demonstrera, protestera mot nedskärningar, bilda opinion, synas i media och motverka fördomar. Det ger impulser till vården att förändras i rätt riktning.
I brukarråd kan man göra sin röst hörd. Representanter för brukare och anhöriga träffar ledningen för verksamheten. De framför synpunkter på verksamheten och medverkar i förändringsarbete. Råden kan finnas på olika nivåer i organisationen, på ledningsnivå, verksamhetsnivå, och enhetsnivå, t.ex. på en öppenvårdsmottagning.
Brukarrepresentanter kan sitta med i ledningsgrupper. Representanter för brukare och anhöriga kan ingå med full beslutanderätt eller som rådgivare i ledningsgrupper och andra beslutande organ.
Som coach eller mentor kan man stödja andra brukare. Erfarenheten av att ha gått igenom sjukdomsperioder och återhämtning ger kunskaper som är värdefulla. En återhämtad brukare kan vägleda en nyinsjuknad i återhämtningsprocessen.
Som utbildare eller konsult kan man utbilda personal, anhöriga, andra brukare, och allmänheten. Den personliga berättelsen om sjukdomsperioder, upplevelser av vårdperioder och återhämtning är värdefull att få ta del av. Andra ämnen är t.ex. vardagsmakt och brukarinflytande, strategier att hantera röster, nätverkskontrakt och psykiatriskt vårdtestamente.
Som brukarinflytandesamordnare kan en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning arbetar inom kommunen eller landstinget med att samordna och stödja brukarinflytandet, starta brukarråd, initiera brukarrevision, mm.
I en referensgrupp för utvecklingsprojekt eller forskningsstudie kan man bidra med sin erfarenhet. Brukare med erfarenhet av den sjukdom eller livsaspekt som ska undersökas i en studie kan förbättra och verklighetsförankra forskningen. Brukare och anhöriga kan följa forskningen från studie design till genomförande, analys, och tolkning av resultat.
En brukarrevision kan genomföras i verksamheten. Brukare utvärderar och granskar en verksamhet och kommer med förslag för att förbättra kvalitén. Brukarna bör först få utbildning i hur en brukarrevision går till. Man kan t.ex. göra en brukarrevision av en vårdavdelnings verksamhet, ett gruppboende,eller en utbildning för vårdpersonal.
Medverkan i kvalitetsutveckling kan ske genom att brukare och anhöriga medverkar i kvalitetsgrupper och utvärdering av verksamhet. Då kan man få inblick i hur verksamheten arbetar och ge ett brukarperspektiv på förändringsprocessen.
Medverkan i personalutbildning borde vara en regel snarare än ett undantag. ”Inget om oss utan oss” är ett slagord från Sydafrika som också används av brukarrörelsen. I varje utbildning om psykisk ohälsa bör det ingå föreläsningar av brukare och anhöriga för att ge dessa viktiga perspektiv till eleverna.
Medverkan i arbetsgrupper är viktigt för att ge ett brukarperspektiv. Representanter för brukare och anhöriga kan vara med i arbetsgrupper och projekt som t.ex. nybyggnation av hus för psykiatriverksamhet. Det är viktigt att brukarnas åsikter om rummens utformning, konst, inredning, mm beaktas. Brukarperspektivet kompletterar personalperspektivet och arkitekternas perspektiv och ger viktiga synpunkter.
Fokusgrupper är ett sätt att utvärdera verksamhet som kompletterar enkäter. Brukare och anhöriga kan både utforma och delta i fokusgrupper runt olika viktiga teman. Exempel på teman är värdegrund, bemötande, delaktighet och inflytande, information och tillgänglighet.
Fördelar med brukarinflytande är att verksamheten får del av viktiga kunskaper och erfarenheter. Verksamheten får ny inspiration, och brukarinflytandet underlättar återhämtningsprocessen för brukarna själva.
Bli aktiv och idka brukarinflytande i din vardag och i den verksamhet som du använder dig utav!
Läs mer: Yrsel